Försäljningen av ME-prylar har börjat komma igång lite smått. Det gäller att vara uthållig och jobba långsiktigt tror jag. Flera av mina vänner och släktingar har köpt en eller flera produkter, vilket jag är tacksam över. I januari ska jag boka in flera visningar med personer som har sagt att de är intresserade, det ska bli spännande. Många motiveras av att de får välja produkter till ett värde av 400 eller 500 kronor om de håller en visning med 4 eller 5 inbjudna deltagare. Men jag håller gärna visningar för en eller två personer också.

Lilla Lo har haft feberhallucinationer och skrattat i sömnen.... H känner sig också krasslig nu. Vi vet att det inte kan vara svininfluensan eftersom mormor G är vaccinerad. Och vi som hade tänkt göra så många roliga saker när mormor G och Henrik kom till Göteborg.... Bland annat skulle vi ha varit med på lussefirandet idag på Lotjejens skola. Saker blir sällan som man tänkt sig... Och det är verkligen inte första gången som jag är sjuk på min födelsedag....    

Jag har fått T.S: Elliots klassiska bok om katter i present av Hs mamma, och den läser jag högt för Lilla Lo. Nu hoppas jag verkligen att hennes feber ska gå över snart!

H och jag hann gå på bio i söndags medan vi hade mormor G som barnvakt och innan vi hunnit bli sjuka. Vi såg filmen Bröllopsfotografen och den var riktigt bra. Huvudpersonen påminde lite om mig: någon som börjar med två tomma händer och strävar mot en dröm, trots motstånd från flera håll....

Lucida och Cornelia har mycket kul ihop nuförtiden. De skojbrottas och jagar varandra runt hela lägenheten. Cornelia och Lisen kan också jaga varandra ibland, däremot vill inte Lisen leka med Lucida. Hon är inte ovän med Lucida, inte alls, men hon vill markera att det är hon som är äldst nu. Lisen blir även sur när hon gosar med mig och någon annan katt kommer fram och vill vara med. Då går hon bara sin väg... Det känns som att Lisen är den som trivs sämst med den nuvarande kattkonstellationen, vilket är lite tråkigt. Hon är på något sätt den katt som tar för sig minst av människornas uppmärksamhet, och därför hamnar hon lätt i skymundan. Hon är inte heller den som besökare i första hand blir förälskade i, eftersom Lucida numera stjäl hela showen, uppbackad av charmtrollet Cornelia....

Däremot är det rörande att varje gång som Lucida ska badas, så kommer både Lisen och Cornelia in i badrummet för att vara "stödkatter" åt Lucida. Lucida tar det ganska bra, och jag kommer att fortsätta bada henne regelbundet, så att hon ska vänja sig. Lucida har även vant sig vid att ha selen på sig inomhus, men jag har ännu inte haft henne ute i koppel.

En egenhet med Lucida är att hon ofta "pip-jamar" och tittar på mig som om det vore hemskt synd om henne. Och när jag lyfter upp henne, så fortsätter hon med sina små pipljud som för att understryka att hon verkligen behöver extra uppmärksamhet. Hennes favoritplats är framför datorn (men bara när någon människa sitter där): först sitter hon och tittar intresserat på skärmen, sedan lägger hon sig helt enkelt ner och sover på den smala platsen mellan mig och bildskärmen. Hon spinner en hel del som för att tala om att det är precis så här hon vill att det ska vara. Just nu tycker jag att smeknamnet "lussekatten" passar henne väldigt bra!