Just nu känner jag mig frustrerad. Anledningen är att jag lyssnat jättemycket på min senaste guru Abrahem-Hicks, där jag lärt mig att jag kan få allt det jag vill ha om jag bara tränar mig i att luta nedströms mot allt bättre känslor. Och jag har börjat känna resultat av det: webshopen är på gång, jag säljer Marja Entrich, jag har en idé om en kattbok som jag vill skriva, jag har sökt ett jobb som jag gärna vill ha, jag har skaffat en coach.

Men jag känner mig frustrerad för att jag inte är där ännu. Jag har helt enkelt svårt att acceptera min nuvarande livssituation: min hälsa lämnar mycket övrigt att önska (jag har varit förkyld under hela november månad), med min begränsade ekonomi kan jag inte göra de investeringar i min webshop som jag önskar osv. Det mål jag har valt att fokusera på först är hälsan, och ett av delmålen var att promenara eller träna på gymet varje dag. Men de senaste dagarna har jag känt mig så dålig att jag inte har orkat gå ut alls. Kände bara att jag ville få ur mig lite gnäll. Nu ska jag göra som Abraham föreslår och försöka vända mig nedströms:

Jag har det ganska bra just nu: Jag kan ligga i soffan med en mysig filt över mig och lyssna på Abraham i stort sett hur länge jag har lust. Det finns ingen brådska med att starta webshopen eller skriva boken eller få ett nytt jobb. Jag kan låta det ta tid och njuta under tiden. Okej, min ekonomi är väl lite sådär, men jag har ett bra liv ändå. Och jag känner mig inte längre desperat, uppgiven, nere som jag gjorde innan, utan snarare arg, och det är nedströms jämfört med uppgivenhet. Jag är på väg mot det jag vill ha: hälsa, lycka och rikedom, och det får ta den tid det tar. Man kan inte göra mer än sitt bästa.