Ursäkta alla ni som tycker att jag skrivit för lite om katter på sistone. Hoppas att ni också kan känna er peppade att börja träna. Fysisk träning är väl annars inte det man i första hand förknippar med kattägare.   

Idag har jag varit på gymet och tränat kettlebells i två timmar och det var jobbigt! Jag fattade nog inte riktigt vad jag gav mig in på när jag spontant anmälde mig till en workshop som visade sig vara mer av en sweatshop när allt kom omkring. Kan inte minnas att jag någonsin tidigare varit lika slutkörd. Så hela dagen efteråt har jag gått omkring och varit hög på endorfiner och skrattat och pratat om allt möjligt som om jag var berusad eller nåt.  

Jag är verkligen helt inne på det här med träning nu, men det tog ett tag att komma dit jag befinner mig nu. Alla dessa hinder har jag lyckats överbrygga:

• Att överhuvudtaget våga gå in på ett gym och börja träna tog flera år. Jag kände mig länge "fel" i den miljön och trodde att alla tittade på mig. Jag löste det genom att helt enkelt tvinga mig själv att gå dit. Jag började lite försiktigt med sådant som jag kände mig trygg med, och sedan vågade jag mig på svårare saker efter hand.
• Nästa svårighet att ta sig förbi var problemet med att jag alltid blev förkyld efter att jag hade tränat ett par gånger och då blev det svårt att komma tillbaka. Det har jag nu löst med hjälp av kolloidalt silver, som jag tar så fort jag känner förkylningssymptom.
• Jag hade länge svårt att motivera mig att överhuvudtaget gå iväg till gymet och träna, och jag tyckte inte att träningen gav så stor effekt. Det löste jag genom att boka in två träningstillfällen med en personlig tränare, som gav mig övningar att göra. Jag satte även upp personliga mål: rik, frisk, smal, stark, lycklig, och lydde coachens råd att se till att måluppfyllelsen gick att mäta. Därför gjorde jag en fettmätning och konditionstest vid första träningstillfället och nästa gång jag testar mig så hoppas jag på en förbättring.

En sak som jag har märkt är att jag gillar att gå in för saker med själ och hjärta, oavsett om det är kattuppfödning eller träning. Så nu när jag tränar 6 gånger i veckan så känns det mycket roligare än när jag bara tränade 2 eller 3. Nu motiveras jag av att jag hela tiden gör framsteg, och att jag mår så mycket bättre sedan jag kom igång med hårdträningen. Det är kul att testa sina gränser och se att man klarar mer än man tror. Som tur är så är inte viktminskning den största anledningen till att jag tränar, utan det är välbefinnandet, för annars hade jag kanske känt mig lite modfälld när jag inte märkte snabba resultat. Däremot märker jag att kläderna sitter lite lösare nu.