Det handlar om en honkatt utanför Halmstad som lämnades i en lada av sin förra ägare och den som flyttade in i huset ville inte ha katten. När det sedan kom kattungar så fick de mat, men blev inte socialiserade, så det är nu min uppgift. Det är det enda jag vet om denna kattfamilj hittills. Jag vet inte ens hur många ungar det är, men det ska vara "minst tre". Fortsättning följer. Jag har fått uppdraget genom Kattfotens katthem.

En liten reflektion: Jag tycker att det verkar vara vanligare att folk på landet lämnar sina katter vind för våg än folk som bor i stan. Bönder har till exempel ofta katter som de inte kastrerar. Ändå tycker jag att det verkar vara vanligast att folk skyller hemlösa katter på människor som lämnar kvar sin katt i sin sommarstuga, så kallade "sommarkatter". Men jag undrar om inte folk som bor på landet permanent överger sina katter i ännu större utsträckning.

Kanske ser kattungarna ut så här? Hur många kattungar tror ni att det blir? Jag har förstås redan börjat fundera på namn till katterna. Namnförslag tas tacksamt emot! Katten på bilden finns hos Kattkommando syd.

Jag fick idag hem en trevlig tidning som heter Hallå Djurjouralen. Den visade sig vara en tidning för Djurambulansen, som består av ett antal frivilliga personer som bland annat jobbar med att transportera djur till djursjukhuset. Man kan bli medlem för 295 kronor per år, och då ingår två körningar. Ett medlemsskap kan vara en stor trygghet som djurägare, särskilt om man inte har någon egen bil. Sedan läste jag även att försäkringsbolaget Dina Försäkringar är med och sponsrar djurambulansen, och att Dina Försäkringar har haft de nöjdaste kunderna 6 år i rad. Kan ju vara en idé att byta försäkringsbolag av den anledningen, kanske?

I tidningen läste jag att Djurambulansen ibland blir kontaktade av polisen, som har tillvaratagit djur. Ett problem kan då ibland vara vart man ska omplacera djuret. Här finns alltså ett stort behov, vilket gör att jag blir ännu mer tveksam till om det är rätt att vem som helst ska kunna gå in i en djuraffär och köpa ett djur. Bättre, tycker jag, om bara djuruppfödare fick sälja djur. Då måste djurköparen anstränga sig lite mer, och förhoppningsvis blir det inte lika många människor som gör ogenomtänkta djurköp då. Sedan läste jag även i tidningen en rörande historia om en leguan som hittades i en lägenhet, och som fick ett nytt hem på Universeum. Men Universeum kan inte på långa vägar ta hand om alla djur som behöver nya hem. Ibland händer det tydligen till och med att folk bara tar med sig sina djur och dumpar dem på Universeum. En omplaceringsverksamhet skulle verkligen behövas!

Samtidigt som många katter i världen lever som hemlösa, så fick en italiensk katt nyligen ärva 112 miljoner. Läs mer här. Tyvärr finns det ingen bild på katten.

Jag och Lilla Lo är hemma och sjuka. Jag föreslog att vi trots sjukdomen skulle baka fudge. Det gick inte så bra. I stället för fudge blev det ungefär som pannkakssmet i konsistensen.  Jag tror jag ska ägna mig åt katter i stället för godistillverkning i fortsättningen.  

...alltså inte en riktig baby, utan en docka som ser precis ut som en baby. Hittade en hemsida om såna, och kunde inte se mig mätt. Kolla här!

På tal om bebisar så finns det nu en kull med kattungar hittade i en lada, som jag fått erbjudande om att ta hand om. Jag har ställt en massa frågor till kvinnan som kontaktade mig och så har jag pratat med H om vad han tycker. Det är ju mycket att tänka på i en sån situation, och det är helt nytt för mig. Kanske blir det inte av, men jag är väääääldigt sugen, måste jag erkänna!!! Undrar vad det är för små krabater...

Äntligen ska katter få det rättsliga skydd de så länge behövt! Det ska bli obligatoriskt att märka och registrera alla katter, precis som det länge funnits en lag om märkning av hundar, och lösspringande katter ska inte fritt få föröka sig. (De ska alltså vara kastrerade.) Det ska även bli förbjudet att överge ett tamdjur. Om detta lagförslag går igenom så kommer det att leda till betydligt färre övergivna katter och en mindre belastning på katthem runtomkring i landet. Det kommer definitivt att leda till ett minskat lidande för tusentals katter. Äntligen ska även kattägare tvingas ta ansvar för sina djur! Tack!

Här har jag hittat information om det nya förslaget på djurskyddslag. Här finns mer utförlig information.

På bilden ser ni vackra killen Koda från Kattkommando Syd.

Det har hänt mycket medan jag var i Norge. Tydligen har vi fått en ny lag om att alla katter i Sverige ska vara märkta, men jag har inte hunnit sätta mig in i den ännu.

Sedan har det tråkiga hänt att avelsdatabasen Pawpeds sibiriska del har lagts ner, på grund av att hon som jobbar ideellt med detta arbete har blivit hotad med stämning av vissa uppfödare.   Det finns tydligen uppfödare som inte vill ha med sina katter i Pawpeds, men vars katter ändå kommit med. Helt galet tycker jag att man INTE vill ha sina katter i Pawpeds, det är ju tack vare den databasen som vi kan få information om de sibiriska katter som finns, och om de HCM-test som gjorts. Den räknar snabbt ut inavelsgraden för olika parningar, och den är helt enkelt ett väldigt bra hjälpmedel för oss uppfödare. Databasen fungerar tydligen lite som Wikipedia, att många är med om att hitta information om olika katter från olika källor och lägga in informationen och rätta det som eventuellt blivit fel. Sen har ju Pawpeds även utbildningar för uppfödare som är jättebra och som ligger långt före den uppfödarcertifiering som finns inom SVERAK, som ju också är en sorts utbildning. Jag har lärt mig supermycket på de tre Pawpedskurser jag har gått. Det ligger massor av arbete bakom denna databas, och så får de som jobbar med den bara en massa kritik....väldigt tråkigt tycker jag.

Jag vill bara säga: Jag står bakom Pawpeds och det fantastiska arbete som de gör med hela mitt hjärta och jag hoppas vi får tillbaka tillgången till databasen snart!!!

En liten slutreflektion: Överhuvudtaget känns kattuppfödarvärlden som en värld där det pågår många konfliker. Jag blir inte inspirerad av att vara i den miljön, däremot blir jag inspirerad av att vara med katter och kattungar. Eftersom det är mitt liv och jag får välja vilket liv jag vill leva så väljer jag det som får mig att må bra: katterna. I "kattuppfödarvärlden" (och även i världen utanför) väljer jag att umgås med de personer som jag mår bra tillsammans med, svårare än så behöver det inte vara.  

Den här asläckra kattungen är inte ens en raskatt, men han är bara SÅÅÅÅ fin! Snygg mamma och snygga syskon har han också. Han heter Kenai och finns hos Kattkommando Syd. Om jag skulle färgbestämma honom så skulle jag säga cremespotted.

Hans lika vackra brorsa heter Koda, här som liten bebis. Visst vill man pussa dem?   

Nu ska jag påminna mig själv: Jag HAR redan tre katter och jag ÄR dessutom kattallergisk. Får beundra dessa stiliga killar på bild i stället.

Det finns flera bra orsaker till att man ska kastrera sin sällskapskatt. Bästa tidpunkten är vid 6-7 månaders ålder, för då har de flesta kissar inte hunnit bli könsmogna. Kastrerade katter av båda könen är lugnare, mer harmoniska och mer lekfulla än fertila katter. Man slipper urinmarkeringar inomhus och katter som vrålar på nätterna. Dessutom är medellivslängden för kastrerade katter dubbelt så hög som för okasterade katter. (14-18 år jämfört med 6-10 år.) Det beror på att fertila katter ofta drar iväg för att hitta en partner att para sig med, och då kan de lättare råka ut för trafikolyckor och liknande. Hanar kan bli skadade av andra fertila hanar, och kan då även smittas av infektioner.

Det finns även ett par sjukdomar som honkatter aldrig kan råka ut för om de kastreras vid 6-7 månaders ålder: juvertumörer och livmoderinflammation, som är rätt besvärliga åkommor. Ytterligare en orsak till att kastrera sin katt är att man förhindrar oönskade dräktigheter med tanke på att det finns så många hemlösa katter i världen. Honan slipper även de risker som en dräktighet faktiskt innebär, exempelvis förlossningskomplikationer. Det förekommer ibland att honkatter dör i samband med en förlossning.

Efter kastreringen är det viktigt att komma ihåg att katten bör äta ett specialfoder för kastrerade ungkatter. Jag rekommenderar fodret RC Kitten Sterilised direkt efter kastreringen (finns hos djuraffärer). Mät upp en viss mängd foder morgon och kväll och håll koll på kattens vikt, så att den inte skjuter i höjden. Justera fodermängden efter vikten. Kattens ämnesomsättning minskar en hel del efter kastrering samtidigt som aptiten ökar. Särskilt hankatter har en tendens att gå upp mycket i vikt efter kastreringen.

En överviktig katt riskerar att råka ut för följande följdsjukdomar: diabetes, urinstenar, leverförfettning, sjukdom i bukspottkörteln, hjärt-kärlsjukdomar, ledsjukdomar, förstoppning. Förutom att ge din katt en begränsad mängd specialfoder så kan du också tänka på att leka regelbundet med din katt så att han eller hon får motion, samt se till att katten dricker ordentligt. Ställ gärna flera vattenskålar på olika ställen i bostaden. Följer du ovanstående råd så har din katt goda chanser att leva ett långt och friskt liv!

Cornelia: numera kastrat. Köp gärna en speciell kroppsstrumpa till din honkatt hos veterinären när hon ska återhämta sig från kastreringen, eller gör en egen med hjälp av en knästrumpa!