Alla inlägg den 15 november 2014
Jag är förstås helt kär i kattungarna redan, men La Minelle litar inte på att jag klarar av att hantera hennes ungar utan att skada dem, så hon vakar över dem som en hök. När jag försökte flytta ungarna till bolådan som jag alltid brukar göra så kom hon och försökte dra dem ur min hand, så hon fick förstås som hon ville, men jag lyckades i alla fall ta bort de blodiga handdukarna.
Jag har tittat lite på ungarna igen och en sak som är väldigt gullig är att Kastor verkar ha en fläck med rosa på nosspegeln, medan resten av nosen är tegelfärgad. Katter med vitfläck över nosen brukar ha rosa nosspegel, men på honom verkar bara en pytteliten del av av nosen vara vitfläck, vilket är ovanligt. Jag tror han blir en riktig charmör. Färgen är svartsilvertigre' med vitt.
Jag var även nyfiken på att se Kajsas mage, och upptäckte att hon har en liten vit fläck på magen och en annan på bröstet. Dessutom varsin liten vit fläck på varje tass och en på hakan. Lille Kevin känns som en klar bruntigre'. Han är otroligt söt. Ja, vad kan jag säga? Jag är KÄR!
Alla tre kattungar ser ut att må bra. De vägde mellan 92-102 gram vid födseln, Kastor var tyngst. De äter nu så mycket de bara kan för att växa ordentligt och få i sig den nyttiga råmjölken. Kastors päls är lite vågig och han har lite vitt på nosen:
Kevin spann faktiskt lite grann alldeles nyss:
Kajsa har fått sitt namn efter vår fina röda huskatt med samma namn. Hennes teckning är otroligt lik Diva från D-kullen, men de är inte släkt. En bra sak med Kajsa är att hon är väldigt lätt att färgbestämma. Ingen "dålig smoke" eller brunaktiga nyanser så långt ögat når, utan hon är helt korpsvart med vita, nästan helt symmetriska tecken. Sånt är jättebra för en katt som kanske ska bli utställningskatt. Men en svart utställningskatt kan man tänka på att inte låta den vara ute i solen för mycket på sommaren, för då bleks pälsen. Det är även viktigt att ge mat av hög kvalitet till en svart katt så att det finns tillräckligt med näring så att det svarta pigmentet kan komma till sin rätt. Här är Kajsa tillsammans med Kevin:
"Här finns inget att se", säger La Minelle:
Efter en lång natt utan den minsta sömn känns det skönt att allt har gått bra. Jag tror nog inte att det föds någon fler kattunge, så jag vill hälsa K-kullen välkomna till världen:
Kat Kiss Kajsa, svart-vit hona (stannar troligen hos fodervärd)
Kitty-Korner Kevin, brunmönstrad hane
Kastor Kestrel, svartsilvermönstrad-vit hane
Svartsilvermönstrad med vitt: Kastor.
En liten Kevin som är mönstrad utan vitt.
...äntligen är den första kattungen född! Det är en liten svart-vit hona vid namn Kajsa. Hennes tassar och haka är vita, resten är svart.
La Minelle har varit i förlossningslådan flera gånger (=nedersta hyllan i garderoben där alla honor brukar vilja föda), men sedan har hon gått ut igen, gått på lådan, legat på golvet, nosat runt, lockat på mig, sedan tillbaka till lådan, kollat var de andra katterna är, morrat åt dem, sen ut igen. Just nu ligger hon och sover på en stol. Jag antar att detta kallas för "öppningsfasen".
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 |
4 | 5 |
6 | 7 |
8 | 9 | |||
10 |
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 |
21 |
22 | 23 | |||
24 |
25 |
26 | 27 | 28 |
29 | 30 | |||
|