Kolla här! Visst är det fascinerande? Precis som med katter så finns det svartsköldpaddsfärgade guldhamstrar och chokladsköldpaddsfärgade, men det finns även dovesköldpaddor, vilket är en skillnad från kattvärlden. Precis som med katter så kan hamstrar även vara med eller utan vitt och silver, och det är bara honor som blir sköldpaddsfärgade. Hamstrar som är gula eller sköldpaddsfärgade kan tydligen ibland ha sämre temperament än andra färger.

En bra sak med hamstrar jämfört med katter är att det går fort. Man får snabbt se resultat av sitt avelsarbete och man binder inte upp sig för lika lång tid framåt när man köper en hamster. Dessutom är hamstrar billiga i drift.  

En sak som jag har insett om mig själv: Att hålla på med uppfödning i stor skala är inte min grej. Jag vill inte binda upp mig på så många djur och ett sånt stort ansvar helt enkelt. Man får inse sin egen begränsning. Jag är nog mer kvalitet än kvantitet och mer teori än praktik, skulle jag tro.

En sak som kommer väldigt naturligt för mig är att skriva om mina djur här på bloggen. Jag gillar särskilt att skriva om hur man ska hand om sina djur på bästa sätt och få dem att må bra. På det viset är jag pedagog längst inne i hjärtat. Jag gillar att informera i skrift och förklara så att folk förstår. Esthers lillhusse tyckte att det var så konstigt att jag hade skrivit en lång kattmanual till mina kattköpare: hur orkade jag? Men för mig var det bara roligt. Det har bara kommit naturligt när jag har kommit på saker som jag vill informera mina kattungeköpare om. Sen när jag skulle skriva om hamstrar så hade jag det så naturligt inom mig att det gick av bara farten!   

Det är spännande att läsa om folk som föder upp gnagare, helt enkelt för att man får lite distans till kattuppfödningsvärlden och man ser att det finns så många olika sätt att vara uppfödare på. Det känns som att inom gnagarvärlden så finns det inte lika många "måsten" som i kattuppfödarvärlden: Somliga föder bara upp någon enstaka kull, men går på massor av utställningar, andra är genetiknördar och jobbar i flera generationer för att få fram en viss färg. En del bedriver omplaceringsverksamhet med djur som andra har tröttnat på. Sedan har vi föreningsmänniskorna, som engagerar sig i katt- eller hamsterföreningar, och så har vi dem som bara "spottar ut" kull efter kull efter kull... och slutligen finns det många uppfödare som tröttnar efter en kort tid och börjar ägna sig åt något annat... Eftersom gnagare har ett mycket mindre ekonomiskt värde än raskatter så blir det så tydligt att man inte kan ägna sig åt gnagaruppfödning av ekonomiska skäl. Det måste finnas starka inre drivkrafter bakom beslutet att föda upp smådjur, och det är väldigt intressant för mig att se vilka dessa skäl är.