Det här med att avla katter på lång sikt är svårare än man kan tro. Det är så många olika faktorer att ta ställning till när man väljer avelsdjur och planerar parningar. En av de saker som jag inte har någon kontroll över alls, är huruvida jag kommer att hitta ett jobb som jag klarar av och där jag kan trivas, och i så fall när.

Visste jag, å ena sidan, att jag aldrig kommer att jobba mer, så skulle jag satsa stenhårt på min uppfödning, för då skulle det bli en sorts ersättning för ett "riktigt jobb". Men nu är det ju så att jag faktiskt vill jobba, och jag vill satsa på att hitta ett jobb som jag kan trivas med på lång sikt, gärna på heltid. Det är mitt mål. Men vad händer då med uppfödningen? Jag har faktiskt ingen aning. Då kommer jag att ha mycket mindre så kallad "fritid", och kanske vill jag göra andra saker när jag inte är på jobbet. Tänk om jag kommer att vara helt slutkörd varje dag efter jobbet? Min självkännedom säger mig att jag inte gillar att ha för många måsten och inbokade aktiviteter i mitt liv. Jag har faktiskt ingen aning om hur det kommer att kännas. Troligen kommer jag att vilja ha lite färre kullar per år, åtminstone. Att föda upp katter tar mycket tid. Men jag kan ju inte heller räkna stenhårt med att snart få ett jobb, eller? För då får jag i så fall börja vara lite mer återhållsam med hur många nya avelskatter jag skaffar.

Det som är mest aktuellt för tillfället är förstås huruvida jag ska behålla en katt från den här E-kullen eller inte. Kanske vill jag behålla en katt från Amandas kull (eller Alice kull) i stället? Men de föds ju inte förrän i augusti, och då ska E-kullen snart flytta, så jag måste bestämma mig tidigare. Jag ska försöka fatta ett beslut senast när kattungarna i E-kullen fyller 6 veckor.

Inte lätt sånt här...  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har Filip och Felicia flyttat och allt är som vanligt igen här hemma. Elton och Cornelia tycker nog det är rätt skönt att vara ensamma katter igen, men för mig känns det lite tomt och jag kan inte låta bli att tänka att jag kanske skulle vilja bli...

Ett av de största djurskyddsproblemen i Sverige är det stora antalet hemlösa katter som fryser och svälter, en situation som är helt ovärdig ett civiliserat samhälle. Vi har alltså för många katter och för få människor som vill ta hand om democh ge d...

Felicia och Filip får nu vara tillsammans med våra egna katter i lägenheten, vilken funkar riktigt bra. Felicia har gjort jättestora framsteg och man märker att hon mår mycket bättre än innan, för hon har börjat leka lite med Filip och de sover ofta ...

Idag har sötnosarna Freddi och Frei flyttat hem till A och W, och jag önskar den stort lycka till båda två! Det är alltid sorgligt när katter flyttar, men det känns tryggt att de kommer att få det bra i sitt nya hem. ...

Nu har vi varit hos veterinären och det har visat sig under operationen att stackars Felicia har en inflammation i tarmen, så hon måste äta dietfoder. Vi vet ännu inte hur stor chansen är att hon blir helt återställd. Först misstänkte veterinären sju...