Nu har jag tittat på Adas ungar och kommit fram till att 9 av 10 verkar vara normalfärgade utan umb, men det kan mycket väl vara så att någon är silvergrå också, jag har svårt att se skillnaden så här tidigt. Men det konstigaste är att den ljusa, som jag trodde var en gul hane, antagligen är en creme hona! Med tanke på att inte en enda av ungarna verkar vara gulbaserad eller sköldpadda (utifrån vad som går att se med blotta ögat), så skulle jag gissa att Ada inte är sköldpaddsfärgad, utan att bara Milky är det. Detta betyder också att några av de ungar i Milkys kull som jag trodde var gula, mycket väl kan vara creme eller sobel i stället. Detta var ju inte riktigt vad jag hade väntat mig, men nu känner jag mig ännu mer säker på att jag vill behålla den sköldpaddsfärgade, eftersom det är den enda ungen som jag för tillfället vet bär på gult och som jag vet inte är creme.

Idag hade minstingen i Milkys kull dött. Stackars liten.

Ett första väldigt trevande försök att skatta ungarnas färger och kön i Milkys kull (kan komma att ändras):

gul hane (kanske stannar hos fodervärd)

gul umb hane (kanske stannar hos fodervärd)

silvergrå umb hane

silvergrå hane

tre normalfärgade hanar

normalfärgad med tydligt sköldpaddsmönster hona (kanske stannar)

silvergrå umb hona

normalfärgad hona

Kom just själv på förklaringen till varför en av hamstrarna ser fläckig ut: det enkla svaret är helt enkelt att den hamstern är sköldpaddsfärgad! Eftersom jag inte har fått någon synligt sköldpaddsfärad unge tidigare, så fattade jag först inte vad det var! Men nu inser jag att den synligt sköldpaddsfärgade måste jag såklart behålla!   

Ser nu fram emot att kunna hålla ungarna i handen och visa upp dem här på bloggen. Om några dagar kommer jag nog att kunna könsbestämma dem också, och sedan dröjer det inte länge förrän de går att färgbestämma och då ska de få sina namn.

Hamsterungarna börjar få små fjun på hela kroppen. I Milkys kull finns det en unge som är mycket mindre än de andra och jag tror inte att den kommer att överleva. I Adas kull finns det nu 10 ungar. Jag vet inte om det fanns 11 innan, eller om jag har räknat fel. I Adas kull finns det en riktigt ljus hamster och i Milkys kull finns det tre riktigt ljusa. Jag har hittat en ung tjej i Borås som är väldigt intresserad av hamstrar, så kanske kommer hon att bli fodervärd åt en av de ljusaste ungarna, som jag hoppas är gul eller silver pearl. Ada och Milky har börjat lämna sina ungar lite mer och de vill gärna komma upp en liten stund ur lådan eller springa lite i hjulet. Minns från när jag själv blev mamma att det var väldigt skönt att få vila lite från mammajobbet ibland.

Samtidigt som jag följer mina kullar på nära håll så letar jag efter en gulbaserad hane att para med min nästa generation av honor. Ablazing i Varberg har en kull på gång, och jag har ställt mig på intresselistan för en hamster därifrån. Det finns även en uppfödare som inte är registrerad i Göteborg som jag eventuellt vill köpa en hamster från. Samtidigt måste man vara väldigt försiktig med kontakt med andra guldhamstrar nuförtiden, på grund av papovarisken (ett mycket smittsamt guldhamstervirus).

Nu har jag räknat Milkys ungar och det är 12 stycken! Ada har inte börjat föda ännu.

Milkys ungar är nu födda. Duktiga Milky! Även om jag bara har sett en liten skymt av en och hört dem pipa, så vet jag att det är en ganska stor kull. Men jag vill inte störa Milky mer än nödvändigt för att räkna. Det får bli längre fram. Nyfödda guldhamsterungar är mörkrosa och utan päls, så de är inte särskilt söta, men de växer otroligt fort och redan vid en veckas ålder ser de ut som riktiga hamstrar, fast mindre förstås. Det skulle inte förvåna mig om Adas kull kommer snart också.

På forumet Katter iFokus skriver Tyrisen:

"Jag undrar hur uppfödare ser på detta med (rastypiskt) utseende och hur ni tänker angående utseende när ni väljer att avla på en viss katt.

Hur viktigt är det att katten är "perfekt" typad gentemot rasstandarden, och i så fall varför? Hur viktigt är det vad katten har för färg och mönster? 

Om vi hittar på ett exempel där ni har en helt perfekt katt utifrån temperament, sjukdomshistoria, tester osv - vilken vikt läggs då vid utseendet i fråga om avel eller ej?

Nyfiken!"

Mitt svar:

Hej Tyrisen!

Det här med selektering är intressant. Om jag hittar en katt som är helt perfekt utifrån hälsa och temperament (vilket är ovanligt enligt min erfarenhet) så skulle jag kanske avla på den katten även om utsendet inte var det bästa. Men det beror förstås på om den katten har vanliga eller ovanliga katter i stamtavlan. Finns det en annan katt med perfekt hälsa och temperament, samma linjer, och som dessutom är rastypisk, så väljer jag förstås hellre den. Jag skulle aldrig göra en parning eller köpa in en ny katt som jag inte trodde kunde föra rasen framåt, antingen när det gäller hälsa, temperament, eller utseende. Jag utgår också ifrån att minst en kattunge ska gå vidare i avel i varje kull. Att föda upp en kull som inte ska gå i avel känns inte intressant. Då blir det som att bara producera kattungar, dvs. man mättar marknaden med katter men man för inte rasen framåt.

När jag väl har gjort en parning så väljer jag förstås den eller de mest lovande ungarna till avel. Men att vara lovande kan betyda så mycket, det innefattar inte bara utseendet, utan även hälsa och temperament. Även andra parametrar kan vara viktiga för mig, som till exempel allergivänlighet eller hur lättskött pälsen är. Sedan kan det förstås även finnas en färg eller ett mönster som man tycker särskilt mycket om och därför föredrar. Man får helt enkelt väga in alla aspekter. Vissa uppfödare gör ett index där de viktar och poängsätter olika egenskaper.

Bilden visar min dotter med kattungen Domino från D-kullen.

Nu har Ada plötsligt gått upp rätt mycket i vikt, så nu börjar jag tro att hon också är dräktig!