Jag blir inte klok på Lisen. Förr var det Evora jag oroade mig för, för att hon var så rädd av sig på utställningar och så. Lisen var den trygga, stabila. Men så fort Lisen blev dräktig så blev hon på dåligt humör och fräste åt Evora, det var en tydlig personlighetsförändring. Detta pågick sedan under hela kattungetiden. Evora fick absolut inte komma i närheten av Lisens ungar. Nu sedan kattungarna har flyttat så har Lisen inte riktigt återgått till sitt gamla lugna jag, tycker jag. När man lyfter upp henne så protestjamar hon, något som hon aldrig gjorde förut. Och hon kan ibland vara lite sur mot Evora, men det är svårt att säga vem som börjar bråken. Ibland tror jag att Lisen, sedan hon fick vara högst i rang när hon var mamma, har svårt att anpassa sig till att vara längst ner i hierarkin igen. Är hon avundsjuk på Evora som är dräktig, måntro? Det hon tycker bäst om nu är att ligga på vår runda lampa och värma sig, och ibland på kvällarna så får hon ett busryck och springer omkring som en galning. Jag tror att hon njuter av att vara fri från kattungeansvaret, men samtidigt är det, som alla föräldrar vet, en ambivalens man känner när när barnen klarar sig mer och mer själva: vad ska man nu lägga sin tid på? Småbarnstiden är så intensiv, och sedan är den slut för alltid.....

Så här fin var Lisen när hon hade som längst päls i somras!

Nu verkar det som att filmgänget vill ha en svart katt, så Lisen kanske inte blir nån filmstjärna trots allt.

Om du bor i Göteborgsområdet och har en svart katt med filmstjärneambitioner, så kan jag förmedla kontakten! saga_emelie@hotmail.com

Jag har blivit kontaktad av en ansvarig för inspelningen av "Andra avenyn". De vill ha med en katt för inspelning av en drömsekvens, och eftersom skådespelerskan är kattallergiker så vill de ha en sibirisk katt! Inspelningen ska ske nästa tisdag, och eftersom Lisen är mindre rädd än Evora, så tänkte jag att det skulle kunna funka med henne. :-) Jag återkommer med fler rapporter!

Jag kan också berätta att jag hade anmält Lisen till en utställningen den 14 februari, men jag ändrade mig, för jag tycker att hennes päls inte är den allra bästa för tillfället, och det känns inte kul att ställa ut om man inte tror att det kommer att gå bra.

Vad tror hon egentligen? Att hon ska få para sig igen? Det kan hon fetglömma!

Så ropar Lisen. Men nej, det får hon inte. Inte nu i alla fall. Själv vill jag helst av allt gå i ide, tror jag. Eller flytta utomlands. Eller åtminstone skaffa en sån där lampa som liknar äkta solljus. Äta sötsaker kan jag också tänka mig att göra. Men inte så mycket mer än det.   ;-)

Lisen verkar inte ha haft någon rolig graviditet. Illamående, sur och trött har hon varit och till på köpet har det kommit in en inkräktare (Sashi) i lägenheten. Lisen har inte boat in sig någonting alls vad jag har sett, men hon vill som sagt att jag ska vara i närheten, så hon vet nog vad som är på gång.

Mormor G skämtade om att Lisen var en sån där som hoppades att graviditeten skulle gå över fort så att hon kunde få ha sin bikini igen  ;-) Det känns lite taskigt att utsätta henne för det, men jag tror ändå att hon kommer att bli en bra mamma, för hon övade sig ju ofta på Evoras ungar.

Jag är lite orolig för om de vuxna katterna någonsin kommer att acceptera lilla Sashi. Vad händer om de fortsätter att vara ovänner?  8-/

Lisen följer med mig överallt nu, och om jag går in i den delen där Sashi "bor" så jamar Lisen så ynkligt att jag måste skynda mig tillbaka. När jag sitter vid datorn så ligger hon bredvid på skrivbordet. "Stand-by" kan man kalla det med ett utländskt ord.

Jag börjar bli lite rastlös faktiskt, mest för att jag inte riktigt vet vad jag ska bli när jag blir stor men också för att håller på och funderar på min uppfödning och hur jag ska gå vidare med den. Sen är det ju att Lisen kan få sina ungar när som helst.....

Så här ser Lisen ut idag. Ibland ser magen jättestor ut, ibland inte så stor.