Idag har jag skrivit ut försäljningsavtalen som köparna skriver på när kattungarna flyttar samt gjort i ordning kattungepaketen som de får med sig hem. Nu när jag har haft tre kullar på relativt kort tid så märker jag att det är en hel del administration med att föda upp katter. Men det är roligt. Jag älskar att vara kattuppfödare för att:

• Man får uppleva miraklet när nya små kattindivider kommer till världen.
• Man får följa de ljuvliga kattungarnas utveckling ända från start.
• Man får titta på och gosa med söta och härliga kattungar ofta, riktigt ofta.   
• Man får följa katternas utveckling under flera generationer.
• Man får lära sig en massa saker om hälsa, sjukdomar, genetik och beteende, och jag har dessutom den stora förmånen att få dela med mig av dessa kunskaper till andra via min blogg. Jag ser mig själv lite som en ambassadör för svenska katters välbefinnande.
• Man får lära känna en massa fantastiska människor, som alla är kattvänner.
• Man får driva uppfödningen efter eget huvud, fatta egna beslut och göra upp egna planer. Man får bestämma vilka katter som är lämpligast att gå vidare i avel och vilka inköp och investeringar man vill göra i sin avelsverksamhet. Med åren lär man sig att förfina och utveckla de kriterier man har för vilka egenskaper man vill föra vidare till nästa generation. Man utvecklas och mognar med sina erfarenheter, både i med- och i motgång.
• Man får vara med och dela glädjen som de nya ägarna upplever med sin nya familjemedlem.
• Man får vara med som stöd även när katter man har fött upp drabbas av sjukdom eller död.

Idag har jag varit hos veterinären med sex hemmavarande katter för vaccination. Man ska årligen vaccinera sin katt, även sin innekatt, mot kattpest och kattsnuva. Dessa är allvarliga sjukdomar som lätt kan förebyggas genom vaccination. För att få ta med en katt till utställningar så måste katten ha ett giltigt vaccinationsintyg. Alla kattuppfödare inom SVERAK säljer sina katter vaccinerade, chipmärkta och besiktigade av en veterinär.

Till er som tingat katt ur K-kullen: Ni får nu gärna hämta era katter på lördag den 7:e om ni vill, för mina planer för den dagen är ändrade. Bara att höra av er och boka tid!

Elton:

Cornelia:

Mamma La Minelle:

Baby Kevin:

Baby Kastor:

Baby Kajsa:

Helga fick stanna hemma:

Kullbilder:

Fotografer: Mattias Bergquist och Moa Nilsson. 

Den jättefina kissen Masha i den här filmen är hemlös och bor i en trappuppgång precis som vissa av våra svenska huskatter. Skulle någon ta med henne till en utställning och lyckas få henne godkänd som sibirisk raskatt så skulle de kunna avla på katten och sälja kattungarna dyrt till utländska sibiruppfödare. Dock vet jag inte hur lätt det är nuförtiden att registrera en rysk bondkatt som sibir. Men med tanke på just den här kattens kärleksfulla personlighet så tycker jag att hon skulle bidra till rasen på ett positivt sätt. Filmen säger något om sättet man idag behandlar "sibiriska hemlösa huskatter" och om hur olika vi människor kan se på raskatter och så kallade bondkatter (huskatter). Det säger förstås också något om hur tufft många människor har det i Ryssland idag.

Det finns en del likheter mellan den sibiriska kattrasen och rasen europé. Båda dessa raser är så kallade "naturliga raser", som från början varit bondkatter som folk inte brytt sig särskilt mycket om. Långhåriga ryska bondkatter har sedan mycket lång tid tillbaka kallats för "sibiriska katter". Sedan bestämde sig några uppfödare i Ryssland på 80-talet för att registrera den sibiriska katten som en ny ras och nuförtiden är den sibiriska rasen en av Sveriges populäraste raser, mycket tack vare dess allergivänlighet. Framgångsrika ryska uppfödare kan idag sälja sina katter dyrt, riktigt dyrt. En liknande utveckling har rasen europé haft. Där tog man några svenska bondkatter och skapade en ny registrerad ras år 1946. Men till skillnad från sibben så är europén tyvärr väldigt ovanlig som ras idag, och det har förstås även gjort att våra svenska huskatter fortfarande har väldigt låg status. Jag beundrar uppfödare av rasen europé, därför att folk som ser dem tycker att de "bara" ser ut som deras katt hemma, och få förstår varför de ska lägga pengar på att köpa en sådan katt. Men tänk på att det var - och är - precis samma sak med den sibiriska rasen! En bild av europékattungar som jag lånade från Lusali's uppfödning: 

Och inte nog med att de är söta: idag åt Kajsa våtfoder självmant för första gången!

Idag har Iris äntligen börjat löpa, så nu är det dags för henne att åka hem till Maxim. Vi hoppas att allt ska gå enligt planerna och att det föds kattungar om ett par månader! Hankattungarna i den här kullen kan bli rödmönstrade, annars förväntas det främst bli brunmönstrade och silvermönstrade kattungar med eller utan vitt. Honorna kan bli sköldpaddsmönstrade.

Stiliga kissen Maxim. Undrar hur han reagerar när han träffar Iris? Skulle tro att han blir riktigt nyfiken.

Varsågod: en bild på ljuvliga kissen Hilma, som hennes fodervärd tagit. Hilma blev lite trött efter att ha varit ute i koppel, så hon måste stäcka ut sig på soffan för att få sin skönhetssömn.   Just nu väntar vi på att Hilma ska börja löpa, så att hon kan paras. Förväntade färger på ungarna är silvermönstrade och brunmönstrade med eller utan vitt. De flesta blir troligen silvermönstrade med vitt. Några av ungarna kan få mycket vitt, så att de blir bicolor, harlequin eller van, vilket i så fall blir första gången i min uppfödning. Om Maxim bär anlaget för non-agouti så kan ungarna bli svarta eller smoke också, precis som mamma Hilma.

Näst på tur står sedan Caelyn, som ska paras i juni.

Nu på måndag den 24:e ska jag ta med mig Miss Emmi's Happy-Go-Lucky Hilma, Sibir's Maxim och Senga's Caleana Caelyn till veterinären för att göra HCM-test. Om alla kissarnas hjärtan är friska så går vi vidare med våra planer efter testet. Så här ser planerna ut:

Hilma och Iris (Iris är Miss Emmi's Esther Enigmas dotter, som ägs av Carolina med stamnamnet Colours of Iris) ska paras på första löpet efter HCM-testet. Vi hoppas att båda ska löpa i april månad, men det beror förstås på katterna och går inte direkt att påverka. En dräktighet är ca 2 månader, så vi hoppas att det föds kattungar i början av sommaren. Sedan ska Caelyn paras tidigast i maj och Helga och La Minelle i juli-september.

För er som vill testa allergi: Maila mig så får ni tid och adress! saga_emelie@hotmail.com

Maxim, som är den blivande pappan till kullarna, är en kille med fantastiskt temperament, så jag tror det blir jättegoa kattungar! Han är även väldigt stor och kraftig i kroppen, precis som en sibir ska vara. Förväntade färger på kattungarna är brunmönstrat och silvermönstrat med eller utan vitt. Ev. kan det även dyka upp svart, svartvitt och smoke också.