Jag har nu bestämt mig för att satsa på avel av pygmémöss (mus minutoides), ett av jordens allra minsta däggdjur. Därför har jag hastigt och lustigt bestämt mig för att åka till Tropikmässan i Malmö på lördag och där inhandla mina två första pyttemöss: två gråa hanar (jag kommer hädanefter att kalla färgen blå).   Jag tänkte att jag skulle kunna hitta på några fina namn till dem, så jag håller på och klurar på det.

 

Så småningom kommer jag att köpa in några bruna honor (jag kommer hädanefter att kalla färgen agouti) från Sussie så att det kan födas små söta bebisar här hemma i framtiden. Nyfödda pygmemöss är extremt små, mindre än en lillfingernagel. Det ska vara lättare att ha pygméhanar tillsammans än vanliga mushanar, så det kommer att bli lättare att föda upp dem av den anledningen. Dessutom luktar de nästan ingenting, och man behöver bara byta spån en gång i månaden, så de är lättskötta. Sen är det lite kul tycker jag att det är ett ovanligt djur som nästan ingen annan har. Tyvärr finns de bara i färgerna brun och grå, så det blir otroligt svårt att skilja olika individer åt, det blir i princip omöjligt. Sussie har lärt mig att man kan använda en märkpenna vid svansroten när ungarna fortfarande är så små att de går att hantera. Jag har läst på nätet att pluttisarna ska finnas i färgen cinnamon också, men det verkar extremt ovanligt. Sen ska det tydligen finnas två nya mutationer också, enligt vad jag läst på nätet: siamestecknad och långhår. I en av Sussies kullar föddes det en unge med vit pannfläck. Synd att den inte gick vidare i avel! Mitt mål är förutom friska fina möss att det ska födas både grått och brunt i kullarna (och helst cinnamon) och att jag ska avla långsamt och hålla nere antalet djur.

Som mat kan man ge dem undulat- eller finkfröer och liknande och sen behöver man komplettera med en hel del protein, exempelvis i form av kattmat, sköldpaddspellets eller insekter (färska eller torkade). För skojs skull har jag gjort en egen pygmémusblandning nu ikväll som jag senare ska komplettera med undulat- eller finkfrön. Min hemmagjorda blandning består av krossat torrfoder för kattungar, quinoafrön, boveteflingor, Axa grynblandning, sesamfrön, vetegräspulver, hirs, linfrön och det som fanns kvar längst ner i påsen av ett foder som heter "Zwerghamster Traum". Ska bli spännande att se om de gillar det. Sen kommer jag att komplettera med färsk mat också, men de verkar inte gilla grönsaker och frukt, däremot kokt ägg. Jag får prova mig fram helt enkelt för att se vad de gillar. Minimössen behöver ha vattenskål i stället för flaska, men den får inte vara så djup att de drunknar. Man kan lägga i små stenar eller i glaskulor i vattnet så drunknar de inte. Som bostad använder man ett terrarium, och där bör det finnas olika saker att klättra på och under, för de är snabba och älskar att klättra. Det går inte att ha dem i burar, eftersom de kan smita igenom vanliga galler. Utmaningen ligger i att hitta saker som är tillräckligt små för dessa pyttiga varelser när man inreder buren. Man får använda sin fantasi helt enkelt.

I naturen så rullar pygmémusen små stenar och lägger utanför boet. På morgonen när det har kommit dagg på stenarna så dricker de den. Pygmémusen är inte utrotningshotad i naturen, utan den är mycket livskraftig.

En svårighet med avel på dessa djur är att få tag på nya obesläktade avelsdjur i framtiden, eftersom pygmémöss är så ovanliga som husdjur. Men det får man se som en utmaning! Lättast verkar det faktiskt vara att köpa dem på reptilmässor som den i Malmö på lördag. På bilden nedan ser ni mitt pygmémusterrarium. Jag har vänt öppningen uppåt så de inte ska kunna smita ut när jag öppnar dörren, för de kan hoppa riktigt högt trots sin ringa storlek. Man ska inte ta upp dessa möss i handen, utan de är bara till för att titta på. De är bara vakna på kvällar och nätter och de är otroligt snabba och roliga att kolla på! En mycket konstig sak med dessa varelser är att det är deras X-kromosom som avgör deras kön, inte Y-kromosomen. Be mig inte förklara hur det hänger ihop!

Drömmen vore om någon kunde bygga ett sånt här hem åt mina minimöss (jag betalar bra såklart):

 

Anna

27 maj 2015 00:02

Vad roligt Emelie! Till och med jag som inte är så van vid gnagare tycker dom är jättefina! :)
Lycka till på lördag!

Emelie

27 maj 2015 14:10

Tack så mycket Anna! När man ser dem irl så kan man verkligen inte fatta hur små de är.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har Filip och Felicia flyttat och allt är som vanligt igen här hemma. Elton och Cornelia tycker nog det är rätt skönt att vara ensamma katter igen, men för mig känns det lite tomt och jag kan inte låta bli att tänka att jag kanske skulle vilja bli...

Ett av de största djurskyddsproblemen i Sverige är det stora antalet hemlösa katter som fryser och svälter, en situation som är helt ovärdig ett civiliserat samhälle. Vi har alltså för många katter och för få människor som vill ta hand om democh ge d...

Felicia och Filip får nu vara tillsammans med våra egna katter i lägenheten, vilken funkar riktigt bra. Felicia har gjort jättestora framsteg och man märker att hon mår mycket bättre än innan, för hon har börjat leka lite med Filip och de sover ofta ...

Idag har sötnosarna Freddi och Frei flyttat hem till A och W, och jag önskar den stort lycka till båda två! Det är alltid sorgligt när katter flyttar, men det känns tryggt att de kommer att få det bra i sitt nya hem. ...

Nu har vi varit hos veterinären och det har visat sig under operationen att stackars Felicia har en inflammation i tarmen, så hon måste äta dietfoder. Vi vet ännu inte hur stor chansen är att hon blir helt återställd. Först misstänkte veterinären sju...