Jag är en väldigt bortskämd människa. Precis som en katt, så gör jag bara det jag känner för, och inte det jag "borde". Kanske är det en reaktion på min norrländska uppfostran, vad vet jag.

Det är väldigt sällan jag städar och laga mat, för jag tycker det är så utomordentligt tråkigt. Jag söker inga jobb, utan lever på bidrag i stället. (Att jobba tar så mycket tid, och de flesta jobb är så psykiskt påfrestande.) Jag sover ända till klockan 12 på dagarna, och skäms inte ens för det. Jag gillar inte så mycket att umgås med folk som inte har samma intressen som jag, så jag är inte särskilt trevlig. 

Dessutom äter jag en massa dyr glass och hembakade kakor (som andra har bakat) trots att jag borde avstå, för att jag är så tjock. Tjockheten i sig är en ständig påminnelse om min dåliga karaktär, att jag inte är smal och vältränad som kvinnor "ska" vara nuförtiden, och när folk tittar på mig så tror jag att de ser på mig hur lat jag är och hur dålig jag är på att motstå frestelser.

Jag slösar med pengar: jag har ingen tanke på att jag borde vara sparsam och spara till semestern eller till julen eller till någon annan viktig tid på året. Jag lämnar över allt tråkigt till min man: han får deklarera, gå till återvinningen, klippa häcken och åka med bilen på besiktning. På något sätt lyckas jag oftast även undvika disken, städningen och matlagningen, och mitt liv funkar ganska bra ändå. Ibland stoppar jag in en fryspizza i ugnen, ibland ber jag min man ta med sig takeaway på väg hem från jobbet.

Alla såna där saker som man "måste" göra har jag rationaliserat bort. Jag läser ingen morgontidning och ser inte nyheterna på TV. Jag sminkar mig sällan och har aldrig på mig obekväma skor bara för att de är snygga eller "sexiga". Inga obekväma kläder eller underkläder heller för den delen.

Varje gång jag kommer hem till någon så är jag besvärlig, för jag dricker varken kaffe, te eller alkohol, och jag äter varken kött eller fisk eller skaldjur. Jag gillar inte att åka spårvagn och buss, så därför tar jag bilen vart jag än ska, trots att det är dyrare och sämre för miljön. Ja, jag är dessutom otroligt självcentrerad, och pratar jämt och ständigt om mig själv och hur synd det är om mig för att jag har så ont i magen och i själen och gud-vet-var. Jag älskar att stå i centrum så att andra inte får en chans att synas eller höras. Så otroligt självcentrerad är jag, att jag mer och mer börjar likna de husdjur som jag avgudar mest: katterna. Jag menar: varför äta halvgod mat när man kan få den godaste, varför göra det andra förväntar sig när man kan göra det man själv vill, och framför allt: varför lida när man kan njuta?   

 

Margita

22 juli 2011 17:07

jaha, menar du katter? Jag var helt övertygad om att du pratade om män!! Inte din då, men flertalet män...:D:D:D

http://sengas.bloggplatsen.se

Emelie

22 juli 2011 17:18

Hahahahaha!

 

Johanna

22 juli 2011 19:51

Hej !

Det är sällan man träffar på så smarta kvinnor som du!!

Hur har du burit dig år för att dressera din man?

Kan jag få komma hem till dig och uppleva en dag hur allt fungerar, och se alla tricks du har för att leva ett så fantastiskt liv?

Jag själv är riktigt dum, jag rusar upp klockan 6 varje morgon för att gå till ett urtrist jobb och därefter lida i 8 timmar.

Tänk om jag hade fått vara hemma hos min söta lilla kisse och njuta.

Jag skall se om jag kan införa en liknande livsföring som du har.

Kram

från

Johanna

Emelie

23 juli 2011 12:53

Hahahahahaha! Min man får ofta uppgifter att utföra, men å andra sidan så har han en väldigt avslappnad fru som gillar att kramas länge och njuta av livets goda! ;)

 

A

27 juli 2011 22:38

De kramgoa saknas....välkommen.

Emelie

28 juli 2011 23:49

Tack!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har Filip och Felicia flyttat och allt är som vanligt igen här hemma. Elton och Cornelia tycker nog det är rätt skönt att vara ensamma katter igen, men för mig känns det lite tomt och jag kan inte låta bli att tänka att jag kanske skulle vilja bli...

Ett av de största djurskyddsproblemen i Sverige är det stora antalet hemlösa katter som fryser och svälter, en situation som är helt ovärdig ett civiliserat samhälle. Vi har alltså för många katter och för få människor som vill ta hand om democh ge d...

Felicia och Filip får nu vara tillsammans med våra egna katter i lägenheten, vilken funkar riktigt bra. Felicia har gjort jättestora framsteg och man märker att hon mår mycket bättre än innan, för hon har börjat leka lite med Filip och de sover ofta ...

Idag har sötnosarna Freddi och Frei flyttat hem till A och W, och jag önskar den stort lycka till båda två! Det är alltid sorgligt när katter flyttar, men det känns tryggt att de kommer att få det bra i sitt nya hem. ...

Nu har vi varit hos veterinären och det har visat sig under operationen att stackars Felicia har en inflammation i tarmen, så hon måste äta dietfoder. Vi vet ännu inte hur stor chansen är att hon blir helt återställd. Först misstänkte veterinären sju...