Såg alldeles nyss ett superintressant TV-program, "Vad är en människa?" där Fredrik Lindström intervjuade Thomas Ljungberg, psykofarmakolog. Förutom att jag tycker att Fredrik Lindström är en ganska jobbig person att lyssna på, särskilt när han avbryter, och att hans sätt i detta program att plötsligt vända sig mot kameran, som för att tala direkt till sin publik, var oerhört störande, så var ämnet som han och Thomas Ljungberg talade om så intressant att jag inte kunde låta bli att fortsätta lyssna.

Äntligen börjar jag förstå varför jag har mått så dåligt av att jobba i skolan. Äntligen börjar jag förstå varför jag behöver ha katter omkring mig, och varför jag behöver vara i naturen, äntligen börjar jag förstå en hel del. (Ni kanske inte alls förstår, vad vet jag.) Jag måste bara läsa boken!

På en hemsida på nätet hittade jag följande sammanfattning av Ljungbergs bok, "Människan, kulturen och evolutionen", som jag nog får lägga till mina kommande bibliotekslån:

"Om man försöker beskriva människans psykiska fungerande utifrån de kunskaper som finns idag om evolutionsbiologi, antropologi mm, och jämför detta med den psykodynamiska (Freud m fl) beskrivningen, så stämmer inte bilderna helt överens. Det förra beskriver människan i något sorts naturtillstånd, det senare beskriver människan i 1900-talets västliga kultur. I sin bok "Människan, kulturen och evolutionen" visar Thomas Ljungberg på en förklaring till skillnaden. 

När man utsätts för ett oundvikligt hot av något slag startar vanligtvis en automatisk, ej viljestyrd, psykisk skyddsfunktion. Eftersom en självhävdelse skulle innebära fara i denna situation, måste den hållas tillbaka - förträngas, och lagras därför i ett slags buffertminne tillsammans med de känslor av fara mm som ett självhävdande skulle innebära. Istället upprättas en handlingsplan för hur man skall ta sig ur hotet genom att t ex ställa sig på den hotande gestaltens sida. Denna handlingsplan gör att man får något att tro på eller hoppas på, och man känner sig förtröstansfull eller rentav lycklig. Handlingsplanen, den nya roll som man därmed försöker spela, den nya föreställningen om den hotande gestalten som god mm kallar Thomas Ljungberg för "kapitulationsrollsgestaltning".

På grund av kapitulationsrollsgestaltningen kommer man att känna sig trygg inför den hotande gestalten. Istället kommer de egna inre behoven att utgöra ett hot mot den nya tryggheten, och därmed kännas "fel". Kapitulationsrollen däremot känns "rätt". Man kommer i de avseenden som berör kapitulationen att bete sig så som kapitulationsrollen kräver istället för att bete sig enligt det egna ursprungliga fungerandet. Man blir en annan person i psykiskt avseende och den psykiska uppmärksamheten kommer att riktas i första hand mot omgivningen istället för de egna ursprungliga behoven.

Om den hotande gestalten skiftar karaktär, eller man kan finna "skydd" hos en annan, synbarligen mindre hotande, gestalt, kan kapitulationsrollsgestaltningen omformas, varvid en ny lyckokänsla kan upplevas, samtidigt som kapitulationsrollsgestaltningen fördjupas.

När ett barn föds vet det inget om den kultur det fötts till, utan förväntar sig att bli behandlat så som naturen och evolutionen skapt oss till behandla barn. Hos naturlevande folk (jägar/samlarfolk) befinner sig spädbarn i ständig kroppskontakt med mamman eller annan person, och de ammas oftare och under längre tid än i vår kultur. Motsvarande gäller också för övriga primater.

Thomas Ljungberg menar att ett spädbarn upplever dessa och andra "felbehandlingar" som ett slags hot. Att bli lämnad ensam i ett mörkt rum känns som en livshotande fara. Under barnets vidare uppfostran till anpassning i vårt samhälle tvingas barnet att kapitulera inför alla de förändringar som civilisationen genomgått under tusentals år. Vi tvingas att leva under en mängd kapitulationer, som totalt förändrar vårt psyke. Olika kulturer innebär olika kombinationer och typer av kapitulationsrollsgestaltningar ("nationalkaraktärer"?). De individuella kapitulationsrollsgestaltningarna kan sägas vara det som vi kallar för vår "personlighet"! Det psyke som den psykodynamiska teorierna beskriver är inte människans ursprungliga psyke, utan ett förvridet sådant. 

Kapitulationsfunktionen är alltså inte viljestyrd. Den finns till för att avvärja ett tillfälligt hot. Till den hör även en avvecklingsfunktion, inte heller den viljestyrd. Den kan träda i kraft när man åter befinner sig i trygghet, eller på något sätt vågar möta och utmana det verkliga hotet. Genom att vara ödmjuka och öppna inför våra eget inre, ursprungliga behov mm, och samtidigt våga möta alla hot man avvärjt med sina kapitulationsrollsgestaltningar (som kan innebära uteslutning ur samhällsgemenskapen och till och med risk för livet) kan avvecklingsfunktionerna träda i kraft, och ens eget verkliga jag framträda. 

Det nya sätt att tänka som till följd av kapitulationsrollsgestaltningarna träder fram i vår kultur kallar Thomas Ljungberg för "naturvetenskapligt tänkande", ett sakligt beskrivande tänkande som är ägnat att kontrollera och manipulera omgivningen, och som skiljer sig från det ursprungliga tänkandet (och som återfinns hos en del jägar/samlar-folk idag) som kan beskrivas som emotionellt-symboliskt och som mer lämpar sig för att t ex tona in sig i naturen. Även tidsuppfattningen ändras. 

Intuitionen kan beskrivas som de kunskaper som vi ärvt genom evolutionen och som vi skall kunna falla tillbaka på när ingen lämplig nyförvärvad kunskap finns tillgänglig för den aktuella situationen. Våra känslor menar Thomas Ljungberg (även: Joseph LeDoux; "The Emotional Brain", Simon & Schuster, New York 1996) är en förmedlande länk mellan intuitionen och tänkandet. Kapitulationsrollsgestaltningarna förhindrar de rätta känslorna, och därmed tappar vi kontakten med vår intuition En nyförlöst mor i vår kultur måste till stor del använda sig av inlärda kunskaper om hur hon skall bete sig mot barnet. Ursprungligen kunde kvinnorna helt lita till sin intuition, veta att de automatiskt gjorde helt rätt i varje ögonblick (precis som de vilda djuren). Vi har såsmåningom, via vårt naturvetenskapliga tänkande och kunnande, med stor möda, i mycket skaffat oss de kunskaper som vi egentligen har "gratis" inprogrammerade i vår "hårdvara". Problemet är dock att vi närmat oss den kunskapen så att säga från fel håll, och kommer aldrig att nå riktigt ända fram. Det nyfödda barnet känner att mamman hanterar det inlärt rätt och inte intuitivt rätt.

När man läst och satt sig in i "Människan, kulturen och evolutionen" framträder mycket av människors beteende och förhållande till varandra i ett annat, begripligare ljus. Många försök som görs att beskriva nutidsmänniskans psyke utifrån ett evolutionärt betraktelsesätt ("en man som är så och så får fler barn än andra" osv, därmed ursäktande sådana mäns beteende idag) kan framstå som helt felaktiga med tanke på att vårt civiliserade, kapitulerade beteende i många avseenden inte alls har med evolutionen göra. Vi fungerar ju ofta tvärt emot våra egna ursprungliga intressen. Att själv utgöra ett hot är en mycket vanlig strategi i kapitulationsrollen, och den inre kanske goda och omtänksamma personen som man egentligen är, känns direkt livsfarlig att släppa fram. "

 

Martin

9 januari 2009 22:28

Jag såg nyss programmet på Kunskapskanalen och tänkte att det här måste Emelie se!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har Filip och Felicia flyttat och allt är som vanligt igen här hemma. Elton och Cornelia tycker nog det är rätt skönt att vara ensamma katter igen, men för mig känns det lite tomt och jag kan inte låta bli att tänka att jag kanske skulle vilja bli...

Ett av de största djurskyddsproblemen i Sverige är det stora antalet hemlösa katter som fryser och svälter, en situation som är helt ovärdig ett civiliserat samhälle. Vi har alltså för många katter och för få människor som vill ta hand om democh ge d...

Felicia och Filip får nu vara tillsammans med våra egna katter i lägenheten, vilken funkar riktigt bra. Felicia har gjort jättestora framsteg och man märker att hon mår mycket bättre än innan, för hon har börjat leka lite med Filip och de sover ofta ...

Idag har sötnosarna Freddi och Frei flyttat hem till A och W, och jag önskar den stort lycka till båda två! Det är alltid sorgligt när katter flyttar, men det känns tryggt att de kommer att få det bra i sitt nya hem. ...

Nu har vi varit hos veterinären och det har visat sig under operationen att stackars Felicia har en inflammation i tarmen, så hon måste äta dietfoder. Vi vet ännu inte hur stor chansen är att hon blir helt återställd. Först misstänkte veterinären sju...