Miss Emmi's sibiriska katter

Inlägg publicerade under kategorin Avel och genetik

Av Emelie - 26 maj 2015 22:09

Jag har nu bestämt mig för att satsa på avel av pygmémöss (mus minutoides), ett av jordens allra minsta däggdjur. Därför har jag hastigt och lustigt bestämt mig för att åka till Tropikmässan i Malmö på lördag och där inhandla mina två första pyttemöss: två gråa hanar (jag kommer hädanefter att kalla färgen blå).   Jag tänkte att jag skulle kunna hitta på några fina namn till dem, så jag håller på och klurar på det.

 

Så småningom kommer jag att köpa in några bruna honor (jag kommer hädanefter att kalla färgen agouti) från Sussie så att det kan födas små söta bebisar här hemma i framtiden. Nyfödda pygmemöss är extremt små, mindre än en lillfingernagel. Det ska vara lättare att ha pygméhanar tillsammans än vanliga mushanar, så det kommer att bli lättare att föda upp dem av den anledningen. Dessutom luktar de nästan ingenting, och man behöver bara byta spån en gång i månaden, så de är lättskötta. Sen är det lite kul tycker jag att det är ett ovanligt djur som nästan ingen annan har. Tyvärr finns de bara i färgerna brun och grå, så det blir otroligt svårt att skilja olika individer åt, det blir i princip omöjligt. Sussie har lärt mig att man kan använda en märkpenna vid svansroten när ungarna fortfarande är så små att de går att hantera. Jag har läst på nätet att pluttisarna ska finnas i färgen cinnamon också, men det verkar extremt ovanligt. Sen ska det tydligen finnas två nya mutationer också, enligt vad jag läst på nätet: siamestecknad och långhår. I en av Sussies kullar föddes det en unge med vit pannfläck. Synd att den inte gick vidare i avel! Mitt mål är förutom friska fina möss att det ska födas både grått och brunt i kullarna (och helst cinnamon) och att jag ska avla långsamt och hålla nere antalet djur.

Som mat kan man ge dem undulat- eller finkfröer och liknande och sen behöver man komplettera med en hel del protein, exempelvis i form av kattmat, sköldpaddspellets eller insekter (färska eller torkade). För skojs skull har jag gjort en egen pygmémusblandning nu ikväll som jag senare ska komplettera med undulat- eller finkfrön. Min hemmagjorda blandning består av krossat torrfoder för kattungar, quinoafrön, boveteflingor, Axa grynblandning, sesamfrön, vetegräspulver, hirs, linfrön och det som fanns kvar längst ner i påsen av ett foder som heter "Zwerghamster Traum". Ska bli spännande att se om de gillar det. Sen kommer jag att komplettera med färsk mat också, men de verkar inte gilla grönsaker och frukt, däremot kokt ägg. Jag får prova mig fram helt enkelt för att se vad de gillar. Minimössen behöver ha vattenskål i stället för flaska, men den får inte vara så djup att de drunknar. Man kan lägga i små stenar eller i glaskulor i vattnet så drunknar de inte. Som bostad använder man ett terrarium, och där bör det finnas olika saker att klättra på och under, för de är snabba och älskar att klättra. Det går inte att ha dem i burar, eftersom de kan smita igenom vanliga galler. Utmaningen ligger i att hitta saker som är tillräckligt små för dessa pyttiga varelser när man inreder buren. Man får använda sin fantasi helt enkelt.


I naturen så rullar pygmémusen små stenar och lägger utanför boet. På morgonen när det har kommit dagg på stenarna så dricker de den. Pygmémusen är inte utrotningshotad i naturen, utan den är mycket livskraftig.

En svårighet med avel på dessa djur är att få tag på nya obesläktade avelsdjur i framtiden, eftersom pygmémöss är så ovanliga som husdjur. Men det får man se som en utmaning! Lättast verkar det faktiskt vara att köpa dem på reptilmässor som den i Malmö på lördag. På bilden nedan ser ni mitt pygmémusterrarium. Jag har vänt öppningen uppåt så de inte ska kunna smita ut när jag öppnar dörren, för de kan hoppa riktigt högt trots sin ringa storlek. Man ska inte ta upp dessa möss i handen, utan de är bara till för att titta på. De är bara vakna på kvällar och nätter och de är otroligt snabba och roliga att kolla på! En mycket konstig sak med dessa varelser är att det är deras X-kromosom som avgör deras kön, inte Y-kromosomen. Be mig inte förklara hur det hänger ihop!


Drömmen vore om någon kunde bygga ett sånt här hem åt mina minimöss (jag betalar bra såklart):

 

Av Emelie - 22 maj 2015 17:49

Här är mina två möss, Solaris och Sol:

 

Sol har inte gått upp i vikt, så hon verkar inte vara dräktig efter sitt besök hos Anubis. Trots det kände jag mig lite osäker på om jag skulle testa att para henne igen eller inte. Men i morse så såg jag en annons om en vuxen mushona som behövde sällskap, så jag bestämde mig då för att jag bara skulle ha sällskapsmöss tills vidare och att ta emot denna hona som kompis till mina två tjejer.Hon heter Estelle och har samma färg som Sol. Ändrar jag mig sen och vill avla på möss får jag helt enkelt köpa nya honor. 


Sen har jag bestämt mig för en annan rolig sak: jag ska köpa några afrikanska pygmemöss av Sussie, som just nu väntar en kull. Jag är så fascinerad av dessa otroligt små djur, så jag måste bara köpa några känner jag. Kolla här vad underbart små och söta de är:

   



Av Emelie - 17 maj 2015 16:23




     

Katten här ovanför heter Sengas Alija Aram, (som vuxen och som kattunge) och är pappa till min G-kull. 


Idag var jag och hälsade på den här katten, Miss Emmi's Julian Juniper, och jag tycker definitivt att de är lite lika. Julian, som till vardags kallas Brutus, ska på kattutställning på lördag, och sen i höst/vinter så hoppas jag att han får kull tillsammans med Helga och La Minelle. Julians mormor är samma katt som Arams mamma, så jag tycker man kan se lite släktdrag:

     

Julian som bebis:

 


Av Emelie - 16 maj 2015 16:26

En kvinna som heter Camilla Ask ringde mig nyss. Hon väntar en kull med sibiriska kattungar till helgen, där det kan födas både neva masquerade och sibiriska katter. Jag ska hjälpa till och vara lite mentor för henne, eftersom hon är nybörjare. Alla som vill testa allergi eller köpa kattungar är välkomna att kontakta henne. 


Mailadress: elsacamilla@gmail.com. Hennes instagramkonto heter @zazzas_kattungar.


Förväntade färger på ungarna: blåmönstrat, brunmönstrat, blåtabbymaskat eller bruntabbymaskat med eller utan silver och vitfläck.

Av Emelie - 7 maj 2015 10:52

Efter att ha funderat ett tag på om jag verkligen vill föda upp guldhamstrar längre, så har jag bestämt mig för att nej, det vill jag inte. Det känns både skönt och lite vemodigt att sluta. Men jag är glad att Jenny i Skelleftehamn har köpt två av mina honor, (Flufflisa och Glittra) så på det sättet kommer det jag åstadkommit inom hamsteraveln att tas tillvara. Snart tas min uppfödarannons bort på Hamsterföreningens hemsida.


När man slutar med något så vill man förstås gärna förklara varför man slutar. För mig handlar det om att jag tycker att många guldhamstrar behöver så stora lådor eller burar att det blir svårt för vanliga människor att ha dem hemma, och ändå vill de ofta ta sig ut ur buren och rymma. Det känns som att guldisar behöver så mycket aktivering utanför buren att de inte passar som husdjur hemma hos mig, helt enkelt, särskilt med tanke på katterna.


Jag får bara dåligt samvete när jag tänker på att hamstrarna helst vill ta sig ut ur buren, och det tar väldigt mycket tid att socialisera hamsterungar, och ändå har jag svårt att få dem så sociala som jag vill ha dem. Möss däremot, trivs oftast ganska bra i sina terrarier, och de behöver inte så stor plats för att trivas, dessutom kan mushonor bo ihop med andra honor utan problem. Sen tar hamsterlådorna mycket plats och är rätt så fula också. Med mössen kommer jag i stället att ha terrarium med naturlig inredning, så att de blir en sorts dekoration i hemmet. 


Det betyder alltså att G-kullen på bilderna här nedan blev min sista hamsterkull:

        

Jag har bestämt mig för att jag ska föda upp en kull med möss. När de föds kommer jag att gå med i Svemus och se till att hela kullen får stamtavlor. Jag har inga planer på att bli registrerad uppfödare i Svemus, då jag kommer att föda upp i så liten skala. Jag kommer att ge bort mushanar ur kullen till eventuella intresserade uppfödare, annars behåller jag nog alla ungar i kullen, såvida det inte blir alltför många hanar eller om hanarna visar sig vara aggressiva, då ger jag bort några av dem till en djuraffär. Sussie, som jag lånat Anubis av, får välja vilka ungar hon vill!


Jag ska testa att kastrera 2-3 av hanarna och låta dem bo ihop två och två, en kastrat och en fertil. Min förhoppning är att det ska fungera utan att de börjar bråka och att de kan ha sällskap av varandra. Av de fertila hanarna kommer jag att välja ut en som jag ska para när han är 1,5 år gammal med en hona som jag köper in från Sussie. Allt detta med musavel blir ett sorts experiment, så jag får se hur det det kommer att funka. Det kan bli runt 15 ungar i kullen, det är jag beredd på, men som tur är så kan jag behålla honorna ihop med mamman. Det borde även vara möjligt att sälja en liten grupp med honor ur kullen till en sällskapsmusköpare, ifall det blir väldigt många honor. Eftersom musgenetik är så komplicerat och roligt så känner jag att jag bara måste testa det här med musavel i alla fall!

Sol, den blivande musmamman. Sol är just nu på besök hemma hos Anubis för att para sig. Ungarna i kullen kommer inte att se ut som Sol och inte riktigt som Anubis heller, utan de kommer att få svarta ögon och färgen kommer att bli som Anubis fläckar (agouti) eller mer rödbruna (cinnamon), kanske med små vita fläckar. Sen kan det såklart dyka upp överrraskningar också!  

 

Snyggingen Anubis, som dessutom är jättetrevlig.




Av Emelie - 30 april 2015 21:20

Vid närmare eftertanke tror jag inte att jag kommer att sluta föda upp hamstrar, det var nog bara en tillfällig svacka. Jag kommer nog att fortsätta i liten skala trots allt. Är ju så nyfiken på vilka små underbaringar som kommer att födas i mina kullar. Kan inte låta bli att ta en kull på den här lilla underbara tjejen Gulda:

     

Planen är att Gulda ska paras i september med Adrian. Alla ungar kommer att bli gulbaserade, troligen blir alla gula och black-yellow. Det blir min första kull med bara gulbaserade ungar, och jag ääälskar gula hamstrar!

Av Emelie - 27 april 2015 15:53

Piggelins ägare Camilla hittade följande information på nätet:


"Detta hittade jag på katter.nu som ett svar på en fråga om skendräktighet:
 
 
Hej !

Skendräktighet förväxlas många gånger med att en hona ”går tom” men en ”äkta” skendräktighet är nästan identisk med en riktig dräktighet. Honan får röda tuttar (inte alla), hon äter mer och får lite hull efter ca. fyra veckor. Hon får mjölk i juvren och får faktiskt värkar någon gång mellan 63-70 dygn men det kommer inget såklart. Detta fenomen hör inte till vanligheterna. Det är inte fråga om skendräktighet när en hona ”går tom” efter parning dvs. honan har fått ägglossning men inget ägg är befruktat eller så är de tillbakabildade på ett mycket tidigt stadium. Vid dessa fall kan honan också få röda tuttar men de brukar ”komma och gå” så man ser aldrig säkert på om hon verkligen skulle kunna vara dräktig. En sådan hona lägger också på sig en del på grund av ökat foderintag. Men, skillnaden här är att en hona som ”går tom” börjar löpa igen efter sex-åtta veckor. Om en hona börjar löpa redan efter ett par veckor efter parning har inte någon ägglossning skett. Hoppas att det klarnat för dig !

Hälsningar Ellinor"

Av Emelie - 20 april 2015 21:31

 

Jo, den här tjusige sibiriska killen heter Laghamras Wilhelm och ska kanske bli avelshane när han blir stor, om någon hona är intresserad. Jag måste säga att maken till snygg katt får man leta efter! Och han är charmig och lekfull som få. Även han finns nu med på Sällskapet sibirisk katts avelshanelista. Jag försöker hjälpa till så gott jag kan, eftersom jag vet att det kan vara svårt att hitta lämpliga hanar. särskilt när man är ny uppfödare. Hoppas, hoppas att han får ge åtminstone en kull!

 

Vem är jag?

Var med och rösta!

Hur brukar du göra med katten/katterna när du reser på semester?
 Jag tar oftast med mig katten
 Jag låter oftast en granne/vän/släkting ta hand om katten (katten bor kvar i mitt hem)
 Jag brukar oftast betala någon en skälig summa pengar för att ta hand om katten (katten bor kvar)
 Jag låter oftast en granne/vän/släkting ta hand om katten (katten bor hos kattvakten)
 Jag brukar oftast betala någon en skälig summa pengar för att ta hand om katten (katt hos kattvakt)
 Jag lämnar oftast in katten på ett kattpensionat

Kattkurser jag gått

   

        

     

Här kan du ställa frågor!

166 besvarade frågor

Emmisibirier tidigare år!

Sök något i min blogg!

Saker jag skriver om!

Bloggkalender!

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2017
>>>

Mina senaste inlägg!

Tidigare inlägg!

Massor av länkar!

Antal bloggläsare!

Skriv i min gästbok!

RSS-format!

Feedit

Happy Cat Kaoani

Bloggplatsen


Skapa flashcards