Sedan La Minelle försvann har H ställt ut kattmat och vatten bakom sommarstugan, och de senaste dagarna har skålen varit tom när han kommit ut. Och inte nog med det: I morse såg H La Minelle krypa in i ett hål under huset, men hur han än lockade och pockade med gott våtfoder så gav hon sig inte till känna. Men nu är vår plan att vi ska låna en fälla av ett katthem, där vi ska ställa mat, som La Minelle sedan ska bli riktigt sugen på hoppas vi. Hjälp till att hålla tummarna för att vi får tillbaka henne välbehållen!

Bilden visar La Minelle tillsammans med K-kullen, som bestod av Kajsa, Kastor och Kevin.

Det som inte fick hända har hänt. Jag såg att Gnidde och Snorkfröken parade sig och insåg att om 20 dagar kan jag ha musbebisar, vilket i och för sig är roligt, men jag hade hoppats att det skulle ta lite längre tid. Får Gnidde gå kvar med Snorkfröken så kan det bli en omparning direkt efter att första kullen är född, och det vill jag inte. Och jag vill inte heller att Gnidde ska behöva bo ensam resten av livet, eftersom dessa djur är utpräglade flockdjur. Jag bestämde mig därför att försöka sätta ihop Pigge och Gnidde, som ju är bröder och fortfarande väldigt unga, i det största terrariet, samt att sätta ihop tejerna i ett annat. Problemet var bara att när jag försiktigt plockade ut en sak i taget ur det stora terrariet för att försöka fånga Mymlan, som satt ihop med Pigge, så missade jag att Mymlan satt på en stor trärot som jag ställde på golvet. När Mymlan sen smet iväg i världens fart så hann jag såklart inte fånga henne. Jag och Lilla Lo skymtade henne ett par gånger, men sen var hon borta igen. Det här var ju inte direkt det man helst vill råka ut för sent på kvällen, särskilt inte om man är stresskänslig som jag. Suck!    

Det första jag gjorde när jag fattade vad som hänt var att sätta in alla fyra katter i vårt sovrum och regla dörren utifrån. Sedan försökte hela familjen att fånga in Mymlan utan resultat. Vi rev ut allt som stod bakom TV-hyllan, och det var en massa skräp och jox, men ingenstans hittade vi Mymlan. Nu har vi delat av lägenheten så att katterna inte kan ta sig in i vardagsrummet. De får i stället vara i köket, eftersom min man inte kan sova med katter i sovrummet. I morgon ska han dessutom åka iväg till Motala för att cykla vätternrundan, som han har övat inför i flera månader.   Själv har jag, på inrådan från någon på nätet, byggt en sorts trappa av böcker ner till en låda med höga kanter, där jag hoppas att Mymlan ska hoppa ner och sedan inte kunna ta sig upp. I lådan finns mat och vatten och gömställen. 

Varför skaffade jag dessa pygmémöss, varför?  

Så många smådjur som jag har hemma just idag kommer jag nog aldrig att ha igen. Det råkar vara så många just nu därför att några guldhamsterungar ännu inte flyttat till sina nya hem och för att jag är hamstervakt åt två hamstrar. Alla smådjur här hemma utom mössen är egenuppfödda. Så, låt mig presentera, mina rekordmånga lådor och deras invånare:

I denna stora samlalåda bor guldhamsterungen Gulda.

I smålådorna bor de äldre dvärghamsterhanarna Furret och Nidoran.

De snygga terrarierna befolkas av mössen Solaris och Sol, samt guldhamstrarna Flufflisa och Glittra (katten La Minelle observerar mössen med stort intresse).

I den stora dunaburen (Duna Multy Maxi) bor guldhamstern Byron kungligt och i lådan bakom bor hamsterungen Gnistra. Detta är den dunabur som jag rekommenderar till alla som tänker skaffa guldhamster.

Om bara en vecka så kommer antalet smådjur här att vara drastiskt reducerat. Endast Nidoran, Solaris och Sol kommer att vara kvar här då, eftersom övriga djur kommer att ha flyttat till sina nya hem.

Ni kanske minns att jag för ett tag sedan skrev ett inlägg om de bästa hamsterprylarna när man ska skaffa hamster. Och för att göra det så enkelt som möjligt för den som ska köpa hamstergrejerna så valde jag alla hamsterprylar på samma webshop, Zooplus. Nu ska jag berätta en sak. Efter att jag skrivit det inlägget så blev jag jättesugen på att själv köpa precis allt som jag rekommenderade i artikeln och att sätta ihop alla grejer och kolla hur det blev. Sagt och gjort. Igår kom det tre stora paket hem till mig fulla med hamsterprylar och H fick den stora äran att med min assistans sätta ihop det läckra hamsterhemmet "Nagarium Marrakech". Idag är lägenheten full av kartonger och det supersnygga hamsterhemmet är färdigt. Visst blev det oemotståndligt? Flufflisa är jättenöjd:

Här är mina tre möss Solaris, Aura och Sol. Sol har färgen champagne tan med röda ögon och gul mage, medan de andra två, som är svåra att skilja på, är recessive yellow. Uppfödaren bor i Göteborg och heter Sussie Lesiak.

I stället för akvariet, som blev för tätt för tjejerna, så har jag köpt ett nytt fint terrairum och inrett det naturligt:

Fotograf: Mattias Bergquist

Jag och familjen var på vårt favvoställe Pick n Paint och lärde oss att måla på stengods. Vi gjorde varsin pajform och så här fina blev de:

En annan dag hittade jag en länk på Facebook till ett ställe på nätet där man kan beställa smycken med sina egna namn, och då impulsköpte jag det här fina släktträdet med ädelstenar och namnen på mina nära och kära:

I det här inlägget tänkte jag göra en jämförelse mellan de tre husdjursarterna guldhamster, dvärghamster och mus. Jag kommer att skriva vad jag uppfattar som fördelar och nackdelar med respektive djurslag och vad man ska tänka på innan man skaffar dem. En sak som gäller för alla tre arterna är att man alltid ska köpa dem från en seriös uppfödare, inte från en djuraffär. Orsaken till det är att djuraffärsdjur inte är tama från början, ofta har sämre temperament, och risken är större att de är sjuka. Köper du från djuraffär så finns det tyvärr en risk att djuren är dräktiga när de flyttar hem till dig också, då många som jobbar på djuraffärer inte kan se skillnad på honor och hanar. När gnagare blir äldre kan de få tumörer eller andra sjukdomar, så jag rekommenderar att man har försäkring och framför allt en ekonomisk buffert så att man kan ta sitt djur till veterinär vid sjukdom.

Alla dessa tre arter blir runt två år gamla, och de ska ha fri tillgång till föda som är anpassad efter deras behov, exempelvis Versele-Laga Hamster and Gerbil Complete som basföda plus färska grönsaker ett par gånger i veckan och solrosfrön som godis. Man måste förstås städa deras burar/lådor regelbundet och se till att de alltid har mat och friskt vatten. Generellt gäller att man ska ha en så stor bur/låda som möjligt till sina hamstrar eller möss, och att de mår bra av att få komma ut ur sitt hem någon gång dagligen och springa i en leklåda eller liknande, som man kan inreda med olika leksaker, tunnlar, labyrinter osv.

Dvärghamster

Det just nu vanligaste husdjuret av de tre arterna i Sverige är dvärghamstern. När man talar om dvärghamstrar så finns det fyra olika arter av dvärghamstrar som hålls som husdjur i Sverige. Dessa arter, skrivna i ordning efter sin populariet, är rysk vintervit dvärghamster, campbells dvärghamster, roborovskis dvärghamster och kinesisk dvärghamster (den sistnämnda liknar mest en mus med lite kortare svans). De flesta dvärghamstrar som säljs i djuraffärer idag är hybrider mellan vintervit och campbells. Tyvärr kan såna hamstrar ibland ha krokig ryggrad, så egentligen är det ingen bra idé att blanda två arter på det sättet, men så ser verkligheten ut när det gäller djuraffärshamstrar. 

Dvärghamstrar ska alltid bo i par eller grupp, om det inte finns särskilda skäl till att de inte mår bra av det, till exempel att de börjar bråka när de blir könsmogna. Detta står i djurskyddslagen. Om du till exempel köper två vintervita dvärghamstrar så måste du vara beredd på att sätta dem i två olika burar när de blir äldre om de börjar bråka. Campbellshamstrar och roborovskis brukar trivas bättre i par eller grupp av samma kön, och det är mycket mindre risk att de börjar bråka som vuxna. 

Den art som är lättast att få så tam så att den sitter lugnt i handen och låter sig klappas är den ryska vintervita dvärghamstern. Såna hamstrar kan bli riktigt handtama och mysiga. Även campbells kan bli det, men det finns bland dem några enstaka individer som har dåligt temperament. Många roborovskihamstrar är väldigt springiga, och passar bättre att titta på än att gosa med, men det finns undantag: Några uppfödare hanterar dessa ungar så ofta under uppväxten och väljer de lugnaste individerna att avla på så att de blir riktigt mysiga att hantera. Men för alla hamstrar gäller att de inte är så jättesociala djur, så man få inte ha för höga förväntningar på det.

Det finns många fördelar med dvärghamstern som husdjur. Av dessa tre arter är dvärghamstern den art som luktar minst, vilket alla som någon gång varit djurägare vet är viktigt. Den behöver inte heller så jättemycket plats för att må bra, vilket är en viktig aspekt rent praktiskt, därför att den måste ju få plats i hemmet. Dvärghamstrar finns tyvärr inte i så många olika färger och teckningar, men den art som har störst variation på utseendet är campbells. Dvärghamstrar är mest vakna morgnar och kvällar, men kan även vara vakna korta stunder på dagtid. Många gillar dvärghamstrar för att de ser ut som små söta bollar.

Rekommenderas: Mina tips på bästa hamsterburen och hamsterprylarna

Guldhamster

Guldhamstern liknar till viss del dvärghamstern, men det finns även en del skillnader. Den största skillnaden är att guldhamstrar, särskilt de som är uppfödda av uppfödare, är mycket större än dvärghamstrar. En annan skillnad är att guldhamstrar inte får bo ihop med andra hamstrar, eftersom det kan sluta med att de skadar varandra. 

När man ska köpa en bur eller låda till en guldhamster så ska man inte utgå ifrån att personalen i djuraffären vet hur stor buren, huset eller springhjulet ska vara. Sanningen är att guldhamstrar, enligt min erfarenhet, inte mår riktigt bra om de inte har en riktigt rejält stor bur. Den bur jag rekommenderar heter Duna Multy Maxi, och är egentligen en marsvinsbur. Har man inte möjlighet att ha en riktigt stor bur så tycker jag det är bättre att man skaffar dvärghamstrar eller möss. Även springhjulet måste vara riktigt stort, jag rekommenderar ett som är 28 cm i diameter. Man kan bygga egna hamsterleksaker och använda sig av tomma pringlesrör och liknande som tunnlar.

Guldhamstrar upplevs av många, särskilt unga tjejer, som väldigt söta och gulliga och de förekommer i ett flertal olika färger och hårlag, även långhåriga guldhamstrar finns. Långhåriga hanhamstrar får längre päls än honorna. En nackdel med guldhamster är att de sover på dagtid, och därför rekommenderar jag att man vänjer sin hamster med att vakna vid ungefär samma tid varje kväll, så att man får tid att umgås med den. En annan nackdel med guldhamstrar är att honor ofta luktar illa när de brunstar, men det brukar inte vara något problem att lära dem att kissa i en låda med kattsand, vilket gör det lättare att undvika lukt. Bland guldhamstrar finns ett smittsamt virus som heter Papova, och därför ska man undvika kontakt med andra guldhamstrar om man har en guldhamster. Jag upplever att guldhamstrar är mer med på vad som händer runt omkring dem än dvärghamstrar och de försöker ofta på alla sätt de kan att ta sig ut ur sin bur och springa lösa på golvet, vilket de gillar. Risken finns dock att hamstern springer in i något hål i väggen och försvinner för alltid. Ett hamstersäkrat rum där hamstern kan springa fritt en stund varje kväll är vad jag rekommenderar. En fördel med guldhamstrar är att de blir mer som små individer än dvärghamstrar. Många gillar också att guldhamstern är lite större att hålla i.

Guldhamstrar är av naturen inte så sociala, men många uppfödarhamstrar är jättetama och mysiga och man kan hantera dem, klappa dem och gosa med dem utan problem. Ju mer man hanterar dem desto mysigare blir de förstås. Tyvärr finns det även enstaka individer med dåligt temperament. Varken guldhamstrar eller dvärghamstrar har någon bra känsla för höjder, så det är tyvärr vanligt att hamstrar tappas i golvet och skadar sig. Jag tycker därför att det är bra om barn sitter på golvet när de umgås med hamstrar.

Rekommenderas: Svenska hamsterföreningens hemsida.

Rekommenderas: Mina tips på bästa hamsterburen och hamsterprylarna

Möss

Möss är inte så vanliga som husdjur i Sverige, och de flesta som har möss är erfarna djurägare som har haft många andra arter innan. Jag tror den låga populariteten beror på att många människor fortfarande associerar möss med skadedjur och att de tycker att svansarna ser lite läskiga ut. Det är synd tycker jag för möss kan i många fall vara väldigt trevliga husdjur, och de möss som lever som tamdjur idag är framavlade i många generationer för att få ett utseende och temperamentsom passar som husdjur. Några fördelar med möss är att de är vakna på dagen, och de är roliga att titta på när de snabbt springer omkring och klättrar i buren. Man behöver dock komma ihåg att musungar ofta kan lära sig att klättra ur buren om det är för stora mellanrum mellan gallren. Vissa möss kan faktiskt leva i öppna lådor utan att smita ut, men det varierar lite mellan indivier. En annan fördel med möss är att honorna fungerar bra i par eller i grupp och att man inte behöver ha en så stor låda eller bur även om större förstås alltid är bättre. Många anser att det bästa för mössen är om man köper tre honor från samma kull tillsammans. 

En nackdel med möss är att mushanar ibland kan lukta mycket, vilket gör att de inte är lika populära som husdjur. Hanar behöver också bo ensamma för att undvika stress. Dock gäller även här djurskyddslagen, så egentligen ska hanar ha en muskompis tills de inte inte funkar ihop längre, men för en nybörjare kan detta vara väldigt svårt att upptäcka. Ett alternativ är faktiskt att kastrera hanar. Då försvinner lukten och de kan bo ihop med andra möss. Fast eftersom de är så små så finns risken att de inte överlever operationen.

När man köper sällskapsmöss så ska man välja en uppfödare som har avelsmöss som har bra hälsa och temperament. Såna möss kan bli riktigt tama och sociala mot sina människor. Möss är lätta att hantera eftersom de sitter stilla när man håller dem i handen och de ramlar inte så lätt ner, eftersom de förstår att höjder kan vara farliga. När man inreder musburar så är det bra om de får saker och klättra och balansera på, eftersom de älskar det. Möss ska inte ha små springhjul därför att svansen, som är en del av ryggraden, kan böjas uppåt. Min erfarenhet är att möss inte på samma sätt som hamstrar försöker ta sig ut ur sitt bo till varje pris, utan att de trivs bra med sitt lilla hem. En nackdel med musungar är att de kan bajsa små muspluttar när man håller dem i handen. Detta brukar gå över när de blir äldre.

Tammusen förekommer i otroligt många färger, teckningar och hårlag, så det finns många olika utseenden att välja på. Man brukar skilja mellan svensktypade och engelsktypade, där den sistnämnda är större, har längre kropp och svans och större öron. Tyvärr är det vanligt med inavel och kullning (att man dödar oönskade musungar) bland musuppfödare. Inavel kan påverka hälsan negativt och försämra immunförsvaret, men trots det verkar mössen vara livaktiga djur som är riktiga överlevare. Även om vissa möss tyvärr är rädda av sig så upplever jag möss som mer sociala mot människor än hamstrar, men det gäller som sagt att få tag på trevliga exemplar från bra uppfödare. 

Rekommenderas: SVEMUS hemsida.