Fluffenpuffen har den riktigt speciella färgen homozygot silverdove. Hans ögon kommer att blekna när han blir äldre.

Jag har tänkt på en sak. Vi människor förhåller oss väldigt olika till djur och vi behandlar djur olika också. Det ser jag väldigt tydligt när jag träffar katt-och hamsterköpare till exempel.

Jag har hört eller läst någonstans att när ett barn skadar djur så kan det vara en varningssignal att personen kan komma att bli våldsam mot andra människor som vuxen.

Därför tänker jag så här: hur en människa behandlar djur kan kanske vara ett sätt att få ett hum om hur empatisk personen är. Eller vad tror ni? Jag skulle personligen aldrig lita på en människa som betedde sig illa mot djur.

En person som jag tycker är ett föredöme när det gäller att läsa av djur och förstå deras behov är Ceasar Milan. Att se honom interagera med så kallade "problemhundar" är en njutning för min själ. Jag önskar att fler var som han.

Louise på Ablazings hamsteruppfödning skrev en intressant sak på Hamster iFokus: kanske är det så att Fluffenpuffen är homozygot silverdove. Och när jag läste det så var det som om jag fick en aha-upplevelse: så måste det vara! Det skulle i så fall förklara varför lillkillen har en ljusgrå ton i pälsen, som jag tidigare inte har kunnat förklara på något vettigt sätt.

I klartext så betyder det i så fall att han är svart "i botten", ovanpå det så har han ett cinnamonanlag som bleker ner pälsen lite och gör ögonen röda, och sedan läggs det på ett silvergrå anlag som gör pälsen ännu ljusare, och utanpå det ytterligare ett silvergrå anlag som gör honom nästintill vit. Om detta stämmer så har han varken creme eller gul i sin genotyp, vilket var min ursprungliga hypotes. Och det betyder eventuellt att kullens mamma Cindy inte är sköldpaddsmönstrad, eftersom ingen av hennes hanungar blev gulbaserad. (Fast att hon inte fick någon gulbaserad unge kan lika gärna bero på slumpen. Och om Fluffboll är cremegul eller bara creme är i stort sett omöjligt att veta.)

Men nu fick vi i alla fall äntligen en förklaring på den nästan osynligt gråa färgen i mitt lilla hjärtegryn Fluffbolls päls. Tack Louise!

Jag råkade hitta en sån bra artikel om hur man kan göra livet mer spännande för råttor som hålls som husdjur när jag sökte hamstermat på Animails hemsida. Det är ett välkänt problem att våra husdjur (men även djurparksdjur) ofta blir uttråkade och inte får den mentala och fysiska stimulans som de behöver, eftersom de lever på begränsat utrymme och får maten serverade av oss människor. Detta kan i värsta fall leda till att djuret utvecklar beteendestörningar där de upprepar samma beteende hela tiden, så kallade stereotypier. När jag var liten och gick på Lycksele djurpark så såg jag en björn som gick fram och tillbaka hela tiden, och upprepade samma rörelser i det oändliga. På den tiden visste man inte så mycket som man gör idag om hur djur ska hållas i fångenskap för att må bra.

Om du vill förebygga att ditt husdjur blir uttråkat så är det en bra idé att låta djuret jobba för maten som det ska få, exempelvis genom att gömma godis på olika finurliga sätt så att djuret får anstränga sig för att komma åt det. Att göra djurets miljö mer stimulerande kallas med ett finare ord för berikning. Om du vill visa andra människor att du är påläst när det gäller husdjurs välbefinnande, så är berikning ett väldigt bra ord att lägga in någon gång ibland när du talar med djurintresserade människor.   När jag läste artikeln om råttor så insåg jag att det mesta som handlar om råttor i artikeln går att applicera på hamstrar också. Och använder man sin fantasi så går det att applicera på alla sorters djur som hålls i fångenskap.

Så nu utmanar jag er bloggläsare: läs artikeln och välj ett sätt att miljöberika ditt husdjurs miljö, till exempel genom att göra det till en utmaning för djuret att komma åt någon åtråvärd mumsbit. Det kan vara något som står i texten eller något som du kommer på själv. Genomför experimentet med ditt djur. Skriv sedan om hur det gick i en kommentar här på bloggen! Om jag får många kommentarer så kommer jag att skriva en uppföljning i ett senare inlägg.

Här är artikeln:

https://animail.se/fodersok-for-rattor.html

Fluffenpuffen är en av de ungar i kullen som fortfarande går bra att tinga. Det finns även två silvergrå umb honor och en normalfärgad skp hona till salu.

Längst nere till vänster har vi Miss Emmi's Fluffa, som har färgen normalfärgad sköldpadd. Till höger om henne ser ni Fluffapuffa, som antagligen stannar hos oss. Hennes färg kallas rost. Den gulaktiga hamstern med tassarna på Fluffapuffas rygg heter Fluffboll, och han kommer att registreras som cremegul. Den svarta hamstern i mitten är Fluff. Snett ovanför honom finns två brunaktiga hamsterhanar som är svåra att skilja på. De heter Fluffis och Fluffe och deras färg är normalfärgad umb. Högst upp finns två gråa hamsterhonor som också är svåra att skilja på. Deras namn är Fluffelina och Flufflisa och de har färgen silvergrå umb. Den vita hamstern som knappt syns på grund av det vita papperet heter Fluffenpuffen, och är den svåraste hamstern att färgbestämma, men jag har bestämt mig för att registrera honom som rödögd vit cremegul umb. Orsaken till att jag tror att han är umb är att hans färg är lite ljusgrå, särskilt på magen. Det vore kul om någon uppfödare köpte honom, för jag tror att enda sättet att få reda på hans sanna färg är att para honom och se vilka ungar han kan ge. Alla honor i den här kullen är genetiskt sett sköldpaddor, även om bara en av honorna har synliga fläckar.