Sedan ett fåtal år tillbaka så finns det i Sverige en syskonras till den sibiriska rasen som heter neva masquerade. Skillnaden mellan en sibirisk katt och en neva masquerade är att en neva masquerade har två gener för maskning (colorpoint på engelska) som kallas cs-genen. En sibirisk katt däremot har antingen bara en cs-gen eller ingen alls. Om den har en gen så brukar man säga att katten är "bärare av det maskade anlaget". Två sibiriska katter som är bärare av det recessiva cs-anlaget kan få ungar som är neva masquerade, däremot kan två nevor inte få sibiriska ungar. Det syns inte utanpå en sibirisk katt om den har en cs-gen, för genen är recessiv, så det enda sättet att ta reda på om katten har genen är att....

1. ...titta på kattens släktingar. Om någon av kattens föräldrar eller barn är neva masquerade så måste katten vara bärare. Om mer avlägsna släktingar är neva masquerade så kan man inte veta om katten är bärare eller inte. Ett recessivt anlag kan ligga dolt i flera generationer för att plötsligt dyka upp när två bärare paras med varandra och någon av ungarna råkar få två cs-anlag.

eller

2. ....gentesta den.

Så här kan en nevakattunge se ut:

      Genen för maskning är en sorts albinogen, som gör att färgen på pälsen blir ljusare och ögonen blir blåa. Kattungen föds helt vit, men efter ett tag kan man se att de kallaste delarna av kroppen, som svans, öron, nos och tassar, får en mörkare färg. Det beror på att maskningsgenen gör att färgen på pälsen blir temperaturkänslig så de kallare delarna av kroppen blir mörkare. Därför är det också så att yngre djur, som har lite högre kroppstemperatur, är ljusare i färgen medan äldre djur är mörkare.

Det finns, vad jag har märkt i andra raser, vissa maskade katter som har problem med ögonen: de kan till exempel vara skelögda eller att ögonen rör sig snabbt hela tiden. Huruvida detta förekommer bland nevor känner jag inte till. Jag har själv aldrig fött upp någon neva, och jag har bara träffat några få nevor i verkligheten, då de ännu inte är så vanliga i västsverige. Ovanstående bilder har jag fått av en kattungeintressent, som beslutade sig för att köpa en nevaunge när kattungarna i min kull blev tingade allihop. Denna kattunge ser ut att ha ett väldigt mysigt temperament! Tack så mycket för bilderna!

Förutom maskningen, som egentligen är ett mönster, kan maskade katter inom olika raser ha alla möjliga olika färger och mönster: de kan till exempel vara röda, creme, svarta, sköldpadd eller blåa. De kan även vara mönstrade eller omönstrade, med eller utan vitfläck osv. Som uppfödare måste det vara rätt svårt att färgbestämma en maskad katt, eftersom det är så lite färg som syns när ungarna är små.

Det kan vara bra att känna till att det finns ytterligare en albinogen. Den kallas för cb-genen och ger burmafärg. Alla katter av rasen burma är burmafärgade. Den genen bleker inte pälsen lika mycket som cs-genen.

Vissa kattraser måste alltid, precis som neva masquerade, vara maskade. Jag har gått igenom alla godkända raser inom SVERAK och kommit fram till att följande raser alltid måste vara maskade: neva masquerade, helig birma, ragdoll, snowshoe, balines, siames, seychellois. Följande raser kan vara både maskade och inte maskade: perser, exotic, brittiskt korthår, cornish rex, devon rex, spynx, bengal. Det kan finnas fler raser där maskning är tillåten, men de här är dem jag känner mig säker på. Kommentera gärna om ni vet fler!

Så långt allt gott och väl. Men tyvärr är det så att en del uppfödare av sibiriska katter tycker väldigt illa om neva masquerade-rasen. Så illa att de till och med kan vara elaka mot sina uppfödarkollegor som har något samröre med nevarasen. De tycker att maskningen inte hör hemma på en skogsras och att den inte är "naturlig". Ja, svarar jag då, men genen finns ju där, och varifrån den har kommit är det ingen som säkert vet. Och i många andra länder har nevarasen funnits parallellt med sibirrasen hur länge som helst. Så rasen finns ju redan, och nu är den dessutom godkänd i Sverige. Vore det inte bra att bara acceptera verkligheten som den ser ut, med nevarasen och allt, i stället för att vara ovänlig mot andra människor som man tycker har "fel" åsikter? Det är faktiskt lite märkligt hur en enda kattgen kan skapa så många konflikter och så mycket rabalder bland oss människor, medan katterna själva som vanligt är helt oberörda. Jag tror att vi skulle kunna lära oss mycket av våra vänner katterna. Slutligen vill jag bara nämna att hur man bemöter andra levande varelser måste väl vara viktigare än allt annat, till och med viktigare än en liten kattgen?

Vissa sibiruppfödare tror att neva-katter har mindre "rena" gener, dvs att deras gener är mer uppblandade med andra raser och alltså har mindre inslag av ryska bondkatter. Fast det kan de inte veta. Cs-genen är ju bara en gen, och en katt har tusentals gener, varav de flesta inte syns utanpå. Visst kan det vara så att neva-rasen i genomsnitt har fler gener som inte tillhörde de ursprungliga ryska bondkatterna än vad sibirrasen har i genomsnitt, men det kan ingen veta säkert, det är bara gissningar. Och när det gäller en viss kattindivid så kan man definitivt inte säga att bara för att pälsfärgen är maskad så är kattens gener mer uppblandade, det kan lika gärna vara tvärtom.

Och dessutom så är egentligen bra ur ett perspektiv om generna är uppblandade, för det ger ju större genetisk variation och mindre risk för inavelsrelaterade hälsoproblem. Den sibiriska rasen är faktiskt den ras som enligt en studie i USA har den största genetiska variationen, och visst kan det bero på inblandning av andra raser, men vad kan man göra åt det nu när skadan redan är skedd? Att undvika avel med katter som är bärare av nevagenen kommer knappast att lösa problemet, eftersom icke-bärarna sannolikt är precis lika uppblandade som nevorna och bärarna.

Sen är det så att för att få reda på var ursprunget till en viss sibirisk katts gener kommer ifrån så skulle man behöva göra en genomgång av den kattindividens hela genuppsättning, och det skulle bli vääääldigt kostsamt och arbetskrävande, och dessutom skulle det inte säga så himla mycket i alla fall. När man gör en analys av en katts hela genom så står det inte i resultatet: "andel rysk bondkatts-gener", om ni förstår vad jag menar. En sådan genanalys visar bara den andel gener som kommer från Asien, Afrika, Europa, Mellanöstern osv. (Och om någon läsare inte visste detta: En katts ras bestäms av om den har en stamtavla/är registrerad i ett kattförbund, inte av dess gener.)

Och varför är det egentligen så viktigt att den sibirska rasen är "ren"? Visst, vi skulle väl alla önska att de första ryska uppfödarna hade haft förstånd att uppskatta värdet av sina egna bondkatter och inte para dem med raskatter från utlandet för att de verkade vara "finare". Men det kan vi inte ändra på nu. Nu har vi de katter som vi har. Och hur mycket inblandning av andra raser just våra egna katter har vet vi inte, för sånt syns inte utanpå. (Ni som är uppfödare vet att det är skillnad på genotyp och fenotyp.) Vi kan förstås undvika att köpa avelskatter som vi starkt misstänker har perserkatter inblandade bland de närmaste släktingarna i stamtavlan, men mer än så tycker jag egentligen inte att vi kan göra utan att det bara blir en massa gissningar och vidskepelse. Vore det inte bättre om vi gjorde de bästa av den kattras som vi har just nu, och att vi fokuserade mer på katternas hälsa och temperament än på deras "renhet"? Ordet "renhet" i detta sammanhang får mig förresten att associera till nazism och rasbiologi....

Därför tycker jag att det är märkligt att så många uppfödare av sibiriska katter inom Sällskapet sibirisk katt inte vill ha med neva-kattungar bland de utannonserade kattungarna på hemsidan. Å ena sidan har man inom föreningen en rekommendation som säger att neva bara får paras med andra nevor eller med kända bärare av neva-anlaget, men när de ungarna sedan föds så får man inte annonsera ut dem på hemsidan. Tycker inte ni att det är ganska knäppt? Så neva-uppfödarna har i stället fått starta en egen förening som heter Signe-ringen.

När jag var ny uppfödare så var jag livrädd för nevaanlaget, för jag var rädd för att bli mobbad av andra uppfödare om det föddes en maskad katt i en av mina kullar, så jag testade alla mina katter för cs-anlaget. Nuförtiden, när jag är äldre och klokare, lägger jag pengarna på sånt som har med hälsan att göra i stället, exempelvis HCM-tester, blodgrupperingar och PK-tester. Det känns som en mycket bättre investering.