Idag kom Gyllene Orren-kullens stamtavlor, så nu känner jag mig verkligen som en riktig hamsteruppfödare!   I Gyllene Orren-kullen finns fortfarande Isadora, som är sapphirefärgad, kvar till salu. De andra ungarna har redan flyttat till sina nya hem.

I Alvin och gänget-kullen finns följande hamstrar som går att tinga:

Jeanette, agoutifärgad hona (kan troligen flytta tillsammans med Isadora).

Dave och Alvin, en agouti och en mandarinfärgad hane.

Brittany och Eleanor, två mandarinfärgade honor. (Intresse visat.)

Varje levande varelse, djur, växt eller människa, består av ett visst antal kromosomer som talar om hur just det djuret eller växten eller människan ska se ut och fungera. En människa har 46 kromosomer och en katt har 38. Kromosomerna förekommer normalt i par, där den ena kommer från mamman och det andra från pappan. De två kromosomerna i ett par är precis likadana med undantag för ett av paren som kallas könskromosomer. Dessa bestämmer vilket kön djuret har. Om djuret har XX så är det en hona och har det XY så är det en hane. Under befruktningen får djurungen en X-kromosom från mamman och en X- eller Y-kromosom från pappan. Det är alltså pappans spermie som avgör vilket kön ungen får.

Man kan tänka sig kattens kromosomer som ett uppslagsverk med 38 volymer som står i två bokhyllor bredvid varandra, så att varje bok har en likadan motsvarighet i den andra bokhyllan. Hela uppslagsverket kallas för genom. I varje bok finns det runt 20 000 kapitel, och dessa kapitel motsvarar generna, som bygger upp djurets kropp. Alla ord består av tre bokstäver (kodoner) och antalet bokstäver är bara fyra stycken (nukleotider). Generna är snurrade i långa strängar som tillsammans bildar molekylen DNA. 

Om vi går tillbaka till generna, så motsvarar de ju kapitlen i uppslagsverket. Dessa gener bildar och underhåller proteiner, som är livsviktiga för att kroppen ska fungera. I varje cell i hela kroppen så finns det en kopia på hela uppslagsverket, genomet. Men varje cell använder bara runt en femtedel av all information som finns i hela uppslagsverket, eftersom varje cell har sin egen funktion i kroppen som helhet. 

Ibland sker det mutationer, förändringar, i generna. Man kan säga att det blir ett "skrivfel" så att så att en bokstav, eller kanske en hel bok, försvinner. Då kan det ibland bli så allvarliga konsekvenser att djuret dör. Men ibland blir det kanske bara en annan färg på djurets päls, och då kanske djuret klarar sig lika bra som innan. Det är på grund av dessa slumpmässiga mutationer som det förekommer olika utseendevariationer inom ett och samma djurslag. Dessa olika varianter kallas alleler, och kan ses som olika teckensnitt. Det kan finnas olika mutationer i en och samma gen.

Om vi koncenterar oss på generna som styr kattens färger och mönster, så kan dessa, precis som alla andra gener, vara recessiva eller dominanta. En exempel på en dominant gen är den som kallas agouti, och den är dominant och skrivs därför med den stora bokstaven A. En agoutikatt är en mönstrad katt, till exempel som på katterna nedan:

Eftersom varje gen förekommer i par, varav den ena kommer från mamman och den andra från pappan, så betyder det att agoutianlaget hos en viss katt måste skrivas med två bokstäver. Det finns två varianter av agoutianlaget: A som betyder agouti och a, som betyder non-agouti, eller icke-agouti. En viss kattindivid kan på sin "agoutiplats" ha antingen AA, Aa, eller aa. Eftersom katterna på bilden ovan är mönstrade, så måste de antingen ha AA eller Aa på sin agoutiplats. Eftersom agouti är ett dominant anlag, så räcker det med ett stort A för att katten ska få mönstrad päls. Även om en "Aa-katt" har ärvt non-agouti från den ena föräldern, så är pälsen ändå mönstrad, men den kan föra vidare non-agouti till sina ungar. När en mönstrad katt får ungar, så ärver ungarna ett av paren i agoutianlaget från mamman och ett från pappan. Om vi säger att mamman har AA, så kommer alla ungar att ärva ett A från henne, och därför blir alla hennes ungar agouti, alltså mönstrade. Men någon gång kanske det slumpar sig så att två agoutikatter som båda är bärare av non-agouti, Aa, träffas och får ungar. Då kanske en av ungarna får aa, och då ser den helst annorlunda ut än sina föräldrar, för den blir helsvart som katten nedan:

På samma sätt fungerar det med alla anlag. Vi kan till exempel ta vitfläcksanlaget, som är dominant och brukar skrivas S. Katterna nedan är båda aa, non-agouti, men den till höger är Ss (bär anlaget för vitfläck), medan den till vänster är ss och saknar vita fläckar (Hade den haft SS så hade den varit mest vit):

Anlaget för utspädning är ett reccessiv anlag som brukar skrivas d. Utspädningen gör att en svart katt blir grå. Om vi tar en svart agoutikatt som den här nedan:

Sedan lägger vi till utspädning, dd, på den katten, vad får vi då? Jo en sån här katt:

En utspädd agoutikatt!

Titta nu på katten nedanför och säg hur den kattens gener ser ut när det gäller agouti, vitfläck och utspädning:

Svar: Om vi börjar med agouti, så ser vi att katten uppvisar mönstring, därför måste katten ha AA eller Aa på sin agoutiplats, eftersom agouti är dominant. Vi ser inga vita fläckar, så därför måste katten ha ss på sin vitfläcksplats. ss betyder ju "icke-vitfläck". Hade katten haft Ss så hade den varit vitfläckig. Hur är det då med utspädning? För att en katt ska bli ljusare, i det här fallet grå, så måste den ha dd på sin utspädningsplats, och det har inte den här katten. Den här katten har alltså genotypen (hur generna ser ut): AA eller Aa, ss, och DD eller Dd. Man kan förenklat skriva: A-, ss, D-.

Källa: "Praktisk guide för Kattuppfödning" utgiven av Royal canin.