F-kullen fyllde år igår (kanske min snyggaste kull hittills.....Attans att ingen av dem gick vidare i avel eller till utställning....  Överraskande nog blev tre av dem blåmönstrade, så jag kallar dem överraskningskullen.)  Grattis på ettårsdagen, alla fem snyggingar!!!!!

Många av er har säkert varit med om att man har köpt nya leksaker till sin katt som katten sedan inte gillar. För att slippa kasta pengarna i sjön, så tänker jag nu rekommendera de saker som jag tycker är bäst. Om jag skulle välja så blir det följande prisvärda och väldigt uppskattade och lekvänliga kattprylar:

Börja med att ställa undan matskålen och låt din katt "jaga" torrfodret som den skulle ha gjort i naturen. (Foderkulan kan vara lite knepig för vissa äldre katter att lära sig, men labyrinten kan alla katter lära sig använda som hjärngympa med inbyggt belöningssystem.)

Lägg sedan till några klassiska möss och en batteridriven hamster som din katt kan jaga genom hela bostaden. Jag lovar: det blir succé.

Köp även ett par hållbara interaktiva prylar som du och din katt kan ha roligt med tillsammans. (Lädervippa och laserpekare.)

Slutligen kan du investera i några "latmansprylar" som aktiverar din katt medan du ligger i soffan och kollar på TV. Din katt kommer att bli fascinerad!

Den bästa butiken för att köpa aktiveringssaker är enligt min mening Supercat, som har många högkvalitativa produkter att välja på. Aktiveringsleksaker rekommenderas särskilt till innekatter.

Om du köper alla dessa prylar samtidigt så kan du låta katten bekanta sig med en leksak i taget under några veckors tid. Precis som vi människor så tycker katten att nya saker är roligare än gamla. Så ge din kisse en ny present lite då och då så får du en gladare och friskare katt!

http://www.hellinger.no/

Hej !
 
Här kommer en sommarhälsning från Fernando !
 
Fernando är ju kastrerad men nu när han har fått vara ute så mycket här på landet ( sitter fast i en lina ) så har han fått väldiga instinkter.Varje kväll sitter han i fönstret och kollar efter grannens katt och morrar.Om man då klappar eller lyfter upp honom får man ett slag i ansiktet ! :O
 
Han har smitit några gånger men går aldrig långt och kommer alltid tillbaka skamset på någons axel..
 
Fast annars är han en väldigt snäll och STOR katt :D , han sover alltid hos mig och somnar ofta i famnen.Vi duschar honom 1 gång i veckan och han tycker faktiskt om det bara det är i duschen och INTE i badkaret.Efter duschen får han alltid våtfoder och då blir han så glad !
 
Jag har nu lärt honom att göra
*sitt
*tass
*Give me five
Han är jätteduktig :D
 
Och han blir bara större och större ^^ -

Har alltid varit svag för japansk kultur, och den senaste trenden inom bland annat inredning verkar vara Wabi Sabi. Kunde inte låta bli att köpa denna oerhört vackra bok med en katt gjord i collageteknik på framsidan. Ser ni att den matchar min bloggs färger?

Margitas kommentar:

kanske något att prata om på våra SäSk-träffar?
Själv förstår jag inte riktigt varför man inte kan acceptera maskade katter inom den sibiriska rasen? Är det nåt speciellt med maskade katter? Är de sjukligare eller vad handlar det om, egentligen? Är det bara en färgfråga? Som ny uppfödare så fattar jag egentligen ingenting....

Mitt svar: Jag tror att det handlar om att vissa uppfödare är oroliga för att "den ursprungliga naturrasen" ska bli så utblandad att inget av det "naturliga" finns kvar längre. De tycker kanske även att den sibiriska katten inte ska vara maskad eftersom det är en naturras.

För att bemöta det sista argumentet först: Det är möjligt att det maskade anlaget inte skulle ha så stora överlevnadsfördelar för en vild katt i naturen, men å andra sidan: är vita katter "naturligare" än maskade? Eller silverfärgade? Eller cremefärgade? Eller vitfläckskatter? Vem ska avgöra vad som är mest naturligt?

Om man tittar på den sibiriska rasen idag, så är sibben en sällskapskatt som oftast hålls som innekatt. Den är inte vild längre. Att få den sibiriska rasen att bli mer ursprunglig skulle väl, om man drar det till sin spets, innebära att man bara tillät bruntigrerade katter? Men då går man ju miste om en del av poängen med att hålla på med avel....nämligen att selektera på olika egenskaper, exempelvis pälsfärg. Det blir absurt om man drar det till sin spets tycker jag.

Exempel på en bruntigrerad katt: Bonnie.

Okej, men är det inte bra att försöka förhindra att rasen blir utblandad med andra raser? Men, guess what? Den sibiriska rasen ÄR redan utblandad med andra raser!!!!! Tack vare utblandningen har den sibiriska rasen den största genetiska mångfalden av alla raser, och hälsan är väl viktigast, ELLER?

Vad är problemet? Om jag fick välja, och det får jag, så skulle jag sätta hälsan på första, andra och tredje plats. Att "bevara den naturliga naturrasen" kommer lååångt ner på prioritetslistan för mig.

Och dessutom: Även om man skulle ta bort alla maskade katter ur aveln, så skulle inte alla "icke-ursprungliga" gener försvinna i alla fall. En maskad katt kan ha fler "ursprungliga" gener än en icke-maskad, och tvärtom, för det syns inte utanpå. Så, att undvika maskade katter och bärare i aveln är INTE ett sätt att återgå till den "ursprungliga naturrasen". För att rensa bort oönskade gener skulle man behöva göra avancerade genanalyser på alla avelskatter. Men jag frågar fortfarande: VARFÖR lägga ner så mycket energi på just detta?

Idag fick jag ett gästboksinlägg som gjorde mig glad:

Det glädjer mig att du inte hänger så stor vikt på gentesta dina katter. Vi Nevaägare jobbar jätte hårt för att få fram en frisk och sund kattras men har blivit hårt motarbetade av ett flertal Sibbeägare. All respekt till dig som går ut med det på din populära blogg!

Och att det kan finnas så mycket motstånd mot en ny kattras måste vara väldigt svårt för en utomstående iakttagare att förstå. Men tydligen har det varit så med de flesta nya kattraser som införts i det förflutna, enligt vad jag har läst.  

Det är väldigt svårt att beskriva vad familjekonstellationer är för någon som inte upplevt det i verkligheten. Det enda jag kan säga om det är att det är bland det mest fascinerande, meningsfulla, tappa-andan-märkliga jag någonsin upplevt, och ni ska veta att jag har upplevt mycket!   

För att beskriva vad familjekonstellationer är så blir man nästan tvungen att använda ordet terapi, fastän systemiska familjekonstellationer skiljer sig på väldigt många väsentliga sätt från vanlig psykoterapi. Faktum är att familjekonstellationer har fler likheter med traditionellt shamanskt helande än det har med psykoterapi. Man jobbar med något som kallas för "det vetande fältet", vilket är ett fält som alla människor kan känna, men som inte kan förstås av vårt vanliga västerländska tänkande. (Men att något inte kan förstås med förnuftet betyder inte att det inte finns, eller hur? Känslor går inte heller så bra att förstå, men de finns också.)

Genom att studera "det vetande fältet" genom hundratals praktiska konstellationstillfällen, så har man (= grundaren Bert Hellinger med flera) kunnat hitta flertalet lagar eller "ordningar", som det vetande fältet styrs av. Genom att känna till dessa ordningar och genom att kommunicera med deltagarna, så kan terapeuten få information som hjälper honom eller henne att göra förändringar i detta fält, förändringar som både hjälper klienten, klientens familj (även om de inte är närvarande eller inte längre i livet) och de andra deltagarna i gruppen.

Man kan säga att när man jobbar med konstellationer så går man direkt ner på själsnivå och jobbar med det verkliga problemet. Inget tragglande i terapisoffan under månader eller år. Ofta behöver man bara göra en enda konstellation, och den tar kanske bara en timme av vår vanliga klocktid, ibland ännu mindre. Men man kan säga att när man jobbar med konstellationer och "det vetande fältet" så blir tiden kondenserad, och den upplevs på sätt och vis mer intensivt än i vardagen. Familjekonstellationer är en sorts "själsliga interaktiva bilder", och när man arbetar på det sättet så kan dolda mönster i ens familj bli synliga.

Rent praktiskt går det till så att man sitter ett antal personer i en cirkel med terapeuten till vänster om klienten. Klienten berättar om sitt problem och delar med sig av information om saker som hänt i familjen/släkten. Det man berättar ska vara fakta och inte tolkningar av vad som har skett. Ofta handlar det om existensiella och kanske även traumatiska saker som hänt i familjen eller släkten. Terapeuten försöker då skapa en hypotes om de "intrasslingar" som kan förekomma i den aktuella familjen. En "intrassling" (entaglement) kan till exempel vara att en senare familjemedlem omedvetet identifierar sig med en tidigare familjemedlem. (Detta låter kanske konstigt, men när man studerar konstellationer, så märker man att det väldigt vanligt, i alla fall bland de människor som söker sig till denna form av terapi.)

Terapeuten uppmanar sedan klienten att välja representanter för sig själv och några andra personer ur sin egen familj, som terapeuten anser vara viktiga. Representanterna väljs ur gruppen i cirkeln. Klienten placerar representanterna i cirkeln utifrån sin inre "magkänsla". När representanterna stått i sina positioner ett par minuter så börjar de uppleva saker som har att göra med personerna de representerar. (Detta beror på effekterna av "det vetande fältet" och det går inte att förstå med vårt vanliga förnuft.) Terapeuten frågar sedan representanterna vad de känner. Oftast mår inte representanterna så bra på sina platser. Terapeuten provar kanske sedan att flytta några representanter eller att be dem säga vissa förlösande saker. Kanske tas även fler representanter in. I slutet av konstellationen brukar alla representanter känna sig mycket bättre, och då har man hittat en "lösning". Terapeuten säger då att konstellationen är avslutad. Alla går ur sina "roller" och sedan pratar man inte om konstellationen, utan man låter klienten få ta till sig det upplevda i sin egen takt. Av egen erfarenhet vet jag att man som klient brukar känna sig lite omskakad, fast på ett bra sätt, efter en konstellation. Effekterna av konstellationen kan faktiskt pågå i ett par år efteråt.

Ja, det här var det bästa sättet jag kan beskriva familjekonstellationer på just för tillfället, och jag uppmanar alla som känner sig inspirerade att prova i verkligheten!   Det finns även en hel del böcker att läsa, de flesta på tyska, några på engelska och en enda på svenska. Snart börjar jag min praktikplats hos Allegre Konsult, som bland annat jobbar med konstellationer, både för privatpersoner och gentemot företag. Det ska bli jättespännande att praktisera hos en person som jobbar med något som jag brinner för! (Har aldrig varit med om det tidigare.) 

Läs mer om Allegre och familjekonstellationer här!