Idag när jag öppnade bloggen så hade jag två långa och fina kommentarer att läsa. Den första var från Margita och den andra från Katarina. De påminde mig om allt det fina jag har just nu, med uppfödningen och bloggen och Lilla Lo. Och visst har ni rätt, jag vet ju det innerst inne! Men ni vet väl också att det är lätt att man känner sig lite otillräcklig ibland? Man inbillar sig att gräset är grönare på andra sidan och allt det där.  

Jag är förstås redan klar med genetikuppgifterna för veckans Pawpedskurs G2, så nu är det bara att ge sig till tåls tills nästa "kapitel" öppnas.

I morgon borde det vara möjligt att se på Lisens tuttar om hon är dräktig!  

Jasper har tydligen lugnat ner sig väsentligt sedan Lisen var där, vilket är skönt att höra. Han gick omkring och saknade henne ett par dagar efter att hon hade åkt. Men ska man tolka det strikt evolutionistiskt så var han kanske bara orolig för att någon annan hane skulle befrukta hennes ägg när han inte var där.  

Härom dagen hörde en kattägare av sig och var intresserad av en parning, och då först insåg jag att Jasper är ju redan fullbokad nu! Inom en mycket kort tid så kommer hans karriär som avelshane att vara över, och då blir det för mig att börja söka efter avelshanar igen....Fast jag skrev till henne att hon gärna får stå på reservlista! En jättefin hona har hon, med friska linjer.