När jag var på rasseminariet så fick jag höra ett intressant föredrag om kattbeteende. Det var intressant att bli påmind om kattens ursprung: Från början är katten ett ökendjur, precis som till exempel kameler och dromedarer.

Hur kan vi märka det på kattens beteende idag? Jo, till exempel så är det helt naturligt för katten att kissa och bajsa i sand och att täcka över det noggrant, för annars kan den bli upptäckt och uppäten av större rovdjur. Det var också viktigt att hålla sina bytesdjur hemliga, så att inget annat djur skulle hitta det. Därför grävde vildkatterna ofta ner bytet i sanden, något som vissa tamkatter försöker göra än idag. En annan sak som det var bäst att hålla hemlig var sjukdomar och andra svagheter. Det kunde locka till sig rovdjur. Därför märks det ofta inte på en katt om den är sjuk eller har ont och vi ägare kommer ibland för sent till veterinären. 

Katten levde i öknen som ensamdjur med eget revir, och på grund av att katten var ensam så var det väldigt viktigt för den att vara försiktig med vad den åt. Den måste helt enkelt vara kräsen för att överleva, så att den inte skulle få i sig något giftigt. Och att katten är kräsen märks väl fortfarande? Katter kan ju också klara sig utan vatten väldigt länge (ibland fattar de inte ens själv att de behöver dricka), och det är förstås också en rest från ökentiden. Vi människor kan stimulera katten att få i sig vätska genom att servera vattnet i en skål av glas, keramik eller rostfritt (plast avger lukter), eller en speciell kattfontän. Ställ vattnet en bra bit ifrån matskålen och så långt som möjligt ifrån sandlådan. Man kan även frysa in iskuber, där man har droppat i lite tonfiskspad. Sedan tar man ut en isbit och lägger i vattnet varje dag i samband med vattenbytet. Smart va! 

Katten har också, precis som kamelen, en "puckel", som den kan få reservvätska ifrån i nödsituationer, och den sitter på magen i form av en fettreserv.

Idag och fyra dagar framåt har jag en annons om Devin inne i GP. Det märks att det är många som hör av sig som inte är vana vid raskatter, men det har jag inget emot, så länge de är ansvarsfulla personer som har förutsättningar att ge sin katt ett bra hem. Ska bli spännande att se om Devins nya familj finns bland dem som hör av sig!

Nu har Lilla Lo fotat kattungarna:  

Här har vi Dylan som ligger i Los rum och sover med kompisen Delphie.  

Så här avslappnad ser Delphie ut.  

Domino föredrar solstolen på balkongen.....  

...medan Diva är piggast av alla för tillfället.

Är jätteförkyld idag, så det blir inte mycket gjort, men jag lovar att jag snart ska ta fler foton på småkissarna. Vet att ni som kommer hit och hämtar dem om två veckor längtar jättemycket!!!

Kattungarna är nu i "bus- och galopperingsåldern", då ben och öron växer och blir längre och de upptäcker allt omkring sig med ständig förundran. På kvällarna låter det nästan som en hästhjord i miniformat som rusar omkring i lägenheten. De sitter och iakttar oss när vi tömmer sandlådan eller vad vi än gör. Springer omkring och hittar på allt möjligt bus eller också sover de undangömda i något hörn. De äter som små matvrak också. Ni som snart kommer och hämtar en av sexlingarna kan tänka på att börja med den mat (torrfoder) vi har kört med här: Royal Canin Kitten Persian. (Ni får med en provförpackning.) Den vet vi att alla gillar och tål bra. Sedan får ni med andra matprover, och dem kan ni sedan testa om kattungen gillar också. (Skulle ni, mot förmodan, upptäcka att kattungen blir lös i magen, så sluta med den maten och gå tillbaka till Kitten Persian.) Ja, sedan är det väl bara det att man ska ta det lite försiktigt med kattungen första dagen, när allting är nytt. Ni som har andra djur får låta kattungen vara i en egen del av bostaden i början, så att den i lugn och ro kan upptäcka sitt nya hem. Jag kommer också att be er rapportera inom det första dygnet, antingen via telefon eller mail, så att jag får höra hur allt har gått. (Om ni inte vill att rapporten ska komma in på bloggen, så säg ifrån!)

Förresten har jag tagit reda på att Devin faktiskt kan ställas ut, så länge hans navelbråck är opererat. Så det var ju goda nyheter. Man lär sig massor av att föda upp katter! Jag har även tagit reda på att kastrering plus operation av navelbråck kostar ca 1500 kr på Husdjurshälsan. Inte så jättefarligt dyrt tycker jag.

Ibland blir jag så frustrerad när jag läser någon av alla de veckotidningar som alla har mer eller mindre likadan inriktning och alla vänder sig till kvinnor och alla visar bilder på vackra, leende, friska, unga tjejer på omslaget. Hur tror ni att den fattiga kvinnan i Indien, som ägnar timmar varje dag åt att bära vatten, tvätta slitna kläder och laga mat, och som inte ens vet om hon har mat för dagen, skulle reagera om hon fick reda på vad västerländska kvinnor läser om: "Tycker du att det är tråkigt att städa? Titta här vilka fina städgrejer du kan köpa. Det gör städningen mycket roligare." "Jobbigt att gå till gymet? Köp nya träningskläder för halva lönen, så går träningen lätt." "Känner du dig nere? En ny tröja och några läckra par skor piggar alltid upp." "Känner du att du börjar bli gammal? Vi har testat 30 olika rynkkrämer, som kommer att få dig att se ung och snygg ut hela livet och då blir du garanterat jättelycklig. Och när du ändå håller på så kan du passa på att ansiktslyfta dig också! Kostar bara några tiotals tusen." Det finns inget problem som inte går att lösa genom att konsumera mera. Så fort man får den minsta lilla känsla av att något saknas i livet så finns det alltid något man kan köpa för att fixa till det. Visst är det underbart? Tänk om vi hade gett pengarna till kvinnan i Indien i stället....

En film som jag tycker belyser världens galenskap på ett utmärkt sätt är Mammut - se den! Finns på video.