Det här är pinsamt att erkänna, men jag får faktiskt träningsvärk av att jobba praktiskt två timmar om dagen. Och det ironiska är att jag nu städar två timmar om dagen åt någon annan utan att få betalt för det och ändå lyckas jag inte förmå mig själv att börja städa ordentligt här hemma. ;-)

I morgon ska jag försöka komma ihåg att ta med mig grenar och maskrosor från vår trädgård till djuren på djuraffären.

Förr fanns det sällskapsdamer, nu finns det sällskapskatter. Förr fanns det barnhem, nu finns det katthem. Hur kommer framtidens människor att se på vårt förhållande till katten? Gör vi verkligen katten en tjänst genom att hålla den som husdjur? Jag ska villigt erkänna att det för min del handlar mycket om egoistiska behov av att ha gulliga små kattungar omkring mig. Jag mår bra av det. Just nu brottas till exempel Domino och Devin här på golvet och Dylan klättrar upp på Hs gitarrfodral. Katterna har fått smaka leverpastej för första gången och särskilt tjejerna var överförtjusta. Men hur påverkar vi människor katterna som art i deras fortsatta utveckling? Jag vet inte, ärligt talat.

Nu har Margita lagt ut fler bilder på mina katter på sin blogg!

Devin, som var den sista som lärde sig att äta riktig mat, förvånade mig idag genom att vara den första som åt torrfoder!!! Heja D-kullen!  :-)