Det är kul med färggenetik tycker jag. Idag har jag räknat ut att sannolikheten för att någon av kattungarna i D-kullen som snart föds ska bli diluterade (blåa, dvs gråa) i färgen är 25%, högre än jag trodde. (Detta alltså tack vare att jag har fått reda på att Lisens syster Katia bär på anlaget, annars trodde jag inte alls att Lisen skulle kunna få blåa ungar, om man tittar på hennes stamtavla.) Sannolikheten att någon av kattungarna ska bli solida (svarta)  är 31,6%. Sannolikheten för att det ska bli både solida och diluterade kattungar i kullen är 7,9%. I det fallet kan det alltså också bli kattungar som både är diluterade och solida, dvs helgråa (blå solida) i färgen. Visst är det spännande? ;-)

Men fortfarande är det mest troligt att alla kattungar blir randiga och att ungefär hälften får vita tassar.

Så här många möjliga färger finns det i teorin (det som står inom parentes är färgkoden, dvs. EMS-koden):

Svart tigré (n 23)

Svart tigré med vitt (n 09 23)

Blå tigré (a 23)

Blå tigré med vitt (a 09 23)

Svart solid (n)

Svart solid med vitt (n 09)

Blå solid (a)

Blå solid med vitt (a 09)

Förresten så har jag släppt kattungarna fria nu. De får snutta hur mycket de vill, för det är så kort tid kvar till beräknat datum. Jag ser fram emot att möta dessa små underverk som blir en härlig blandning av två ljuvliga katter!

Idag åkte vi till Näset (badplats vid havet) vid 4-tiden och möttes av en trängsel utan dess like. Det var både barnfamiljer och ungdomar som hade letat sig dit, mest folk med invandrarbakgrund. Det kändes lite som att vara utomlands. När vi klättrade upp på bergen så såg vi de "tuffa gängen" som satt med sina CD-spelare och rökte vattenpipa. Alla möjliga språk talades. Jag var en av de få som föredrog att sitta i skuggan. ;-)

För att det ska bli lite svalare här hemma så har vi dragit ner alla persienner och öppnat små springor där katterna inte kan ramla ut. Mycket mjukmat ger vi kissarna för att de ska få i sig vätska.

Just nu orkar jag inte ens fotografera, men kanske lite senare i kväll.

I morgon kommer Chillis familj och hämtar sin efterlängtade bebis. Vår förberedelse idag består av städning, städning och åter städning, och så har jag förstås tagit fram alla kattungepåsar och papper som ska skrivas på. Jag hoppas att inte Lisen får för sig att föda just då bara....

Chilli kommer väldigt snart att kunna öppna dörrar själv. Hon har fattat hur man gör, men hon är för liten ännu för att hoppa så högt som sin mamma. (Smart tjej.) Vi har övat henne lite med att gå i den söta rosa Puppia-selen, och vi har faktiskt köpt en likadan till Cornelia, fast grön. De är fortfarande rädda när man kommer ut med dem i selen, men är ändå bekväma med att ha selen på sig.

Jag slutar aldrig att fascineras över hur kräsna katterna är. I kväll erbjöd jag dem kött och korv som hade blivit över från vår grillfest, men icke sa nicke. Sånt kan man inte äta, tyckte alla fem katterna.

I natt börjar jag förresten sova i vardagsrummet, så att Lisen lätt ska kunna väcka mig om det behövs. Till exempel om hon skulle komma på att hon behöver föda kattbebisar eller nåt sånt...;-) Även den här gången ska jag förresten ringa Margita ifall det blir så att förlossningen inträffar under en rimlig tid på dygnet.