Chilli och Cornelia hade somnat tätt ihop, och Charlie hade somnat för sig själv idag, så honom tog jag två kort på.  :-)  Clara, som hade somnat lite bakom de andra, öppnade munnen och försökte jama, men det kom bara fram ett litet väsande. Sedan när jag lyfte upp henne så pep hon på riktigt :-)

När kattungarna börjar bli två-tre veckor så kan man börja gosa mer och klappa dem och långsamt låta dem vänja sig vid människor. Det är jätteviktigt för deras framtida utveckling att de får umgås mycket med människor, helst olika människor. Någonstans läste jag att om man till exempel är fyra personer i familjen så ska man försöka umgås med katterna minst 20 minuter per dag och person. Det är viktigt att katterna lär sig att "bli behandlade" så att de kan klara av framtida veterinärbesök, bad osv. Men man måste också låta dem vara ifred i bland, till exempel när de vill sova.

Sedan tillhör jag ändå dem som tror att temperamentet mest av allt är medfött och bland annat därför kan det vara bra att träffa kattungen och kattmamman några gånger innan köpet, för att försäkra sig om att den inte är väldigt rädd eller lättskrämd etc. Temperamentet på mina C-småttingar kan man förstås inte säga så mycket om ännu, annat än att deras helsyskon i A-kullen blev väldigt sociala.

Apropå kattungeköp, så är det förstås också bra att vara påläst och frågvis i början när man träffar en uppfödare, för att verkligen känna att det här är en person man har förtroende för. Är man seriös som uppfödare, så tycker man bara att det är bra att den presumtiva köparen frågar mycket om skötsel, beteende, och om vilka villkor som gäller etc. Det tyder ju på att även köparen är seriös!

Jag bruka låta besökare smörja in händerna med alsolgel innan de rör vid kattungarna, för att minska risken för infektioner, i alla fall fram till fjärde veckan. Sedan brukar jag se till att en vuxen är med när barn gosar med katterna, så att det inte händer något som gör att de blir rädda för barn.

 

vivi

24 mars 2009 09:59

*suck* kan inte säga att jag blir sugen för jag vill nog aldrig ha en kull till men avundsjuk blir jag .... vi förlora alla förrutom två när vår hona födde (dramatiskt kejsarsnitt) och de fick ju itne så mycket lugn och ro eftersom de skulle matas varannan timma..men dina är ju så söta och fluffiga. Kattungar är helt underbara små varselser... *avundsjuk* :)

http://www.missvivis.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har Filip och Felicia flyttat och allt är som vanligt igen här hemma. Elton och Cornelia tycker nog det är rätt skönt att vara ensamma katter igen, men för mig känns det lite tomt och jag kan inte låta bli att tänka att jag kanske skulle vilja bli...

Ett av de största djurskyddsproblemen i Sverige är det stora antalet hemlösa katter som fryser och svälter, en situation som är helt ovärdig ett civiliserat samhälle. Vi har alltså för många katter och för få människor som vill ta hand om democh ge d...

Felicia och Filip får nu vara tillsammans med våra egna katter i lägenheten, vilken funkar riktigt bra. Felicia har gjort jättestora framsteg och man märker att hon mår mycket bättre än innan, för hon har börjat leka lite med Filip och de sover ofta ...

Idag har sötnosarna Freddi och Frei flyttat hem till A och W, och jag önskar den stort lycka till båda två! Det är alltid sorgligt när katter flyttar, men det känns tryggt att de kommer att få det bra i sitt nya hem. ...

Nu har vi varit hos veterinären och det har visat sig under operationen att stackars Felicia har en inflammation i tarmen, så hon måste äta dietfoder. Vi vet ännu inte hur stor chansen är att hon blir helt återställd. Först misstänkte veterinären sju...