Just nu har jag någon sorts Umeå-nostalgi. Konstigt nog, för när jag precis hade flyttat ifrån Umeå så fick jag alltid ångest när jag kom tillbaka. ;-) Umeå-ångest kallade jag det för då. Nu är det Umeå-nostalgi: Jag ser framför mig hur min familj och mormor G och morbror H skulle köpa ett jättestort hus tillsammans och bygga om så att vi fick en lägenhet var. Det skulle bli ett väldigt billigt boende och så kunde vi hjälpas åt med saker och ting. Snöskottning är en sån där grej som man måste hålla på med ofta när man bor i Umeå. Men det är vackert med snö. Och folk är snälla. De flesta i alla fall. På Björkvägen där mormor G bor finns så många vackra gamla trähus......nostalgi!

(Mormor Gs hus, där jag växte upp, kan ni se på bilderna.)